Det skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida. Så förhindrar du att bli lurad.

Med sommar och semester ökar bluffakturorna. Det har sin förklaring i att ordinarie personal är på semester och bedragarna tar tillfället i akt.

På Svensk Handel kan du söka på företag som du misstänker inte är seriösa. Listan ringar givetvis inte in alla skrupelfria och bedrägliga företag, så att företagets namn inte finns med på listan är ingen garanti för att verksamheten är seriös.

Svenskt Näringsliv rekommenderar dig att i första hand bestrida en felaktig faktura via mejl eller fax, och att det är viktigt då att du har ett datum för bestridandet.

Skicka även en kopia till Svenska Handel.

När du kontaktar företaget ska du begära en rättelse. Be om en kopia på avtalet enligt kravet och saknas avtal eller om det är stört omöjligt att komma i kontakt med företaget skriver du följande text och adresserar kopian till företaget: ”Motsätter mig betalningsansvar eftersom fakturan inte stämmer med överenskommelsen, Svensk Handel informerade.”

Skicka även en kopia till Svenska Handels varningslista och upplys företaget i fråga om att du tänker göra polisanmälan.

ANNONS
ANNONS

Även Skatteverket ger fem tips på hur du som företagare bör agera om vid misstänkt fakturabedrägeri.

Kronofogden betonar att det är viktigt att du invänder mot kravet om företaget bakom bluffakturan skickar en ansökan om betalningskrav, det vill säga ett betalningsföreläggande, dit.

Läs mer om vad du bör göra i samband med bluffakturor på Konsumentverket och hos regeringen.

I fjol anmäldes drygt 4.600 ärenden om bluffakturor, enligt TT, framgår det på Sydsvenskan.se, och även om det var ungefär en halvering  jämfört med föregående år betalar svenska företag uppskattningsvis omkring 270 miljoner kronor till blufföretag.

Dessutom uppges mörkertalet vara stort då många företag inte är medvetna och märker att de blir utsatta för skojare.

”Ansvaret läggs på den enskilde att inte bli utsatt för den här typen av brott. Skriv inte under eller ingå ett avtal på något du inte är säker på vad det innebär. Är det så att du skriver under och anser att du är vilseledd, då ska du inte betala den fakturan” , säger kriminalkommissarie Jan Olsson på polisens nationella it-brottscentrum till TT.