Hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi. Skuldsättningen har ökat under lång tid och beror bland annat på att bostadsmarknaden fungerar dåligt och på att skattesystemet inte är väl utformat ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Det är därför viktigt att fortsätta med åtgärder som minskar riskerna och ökar motståndskraften i hushållssektorn inom framförallt dessa politikområden.

Det skriver Riksbanken i den senaste stabilitetsrapporten.

Rapporten konstaterar också att finns det strukturella sårbarheter i det svenska banksystemet.

”Därför behöver såväl bankernas kapitalnivåer som deras förmåga att hantera likviditetsrisker stärkas.”

Gällande prisökningsutvecklingen på bostadsmarknaden har denna dämpats noterar rapporten.

ANNONS
ANNONS

”Skuldsättningen har ökat under lång tid, vilket har gått hand i hand med kraftigt stigande bostadspriser. Sedan i höstas har priserna på bostäder dock fallit. Ett ökat utbud och en mer dämpad prisökningstakt än vad som har varit fallet under senare år väntas leda till en lugnare utveckling på bostadsmarknaden och en långsammare ökning av hushållens skulder, vilket är önskvärt. Samtidigt finns det en stor osäkerhet kring prisutvecklingen på bostadsmarknaden, och ett större prisfall kan inte uteslutas. Ett stort och mer varaktigt prisfall kan medföra allvarliga konsekvenser för både makroekonomisk och finansiell stabilitet.”

Rapporten pekar också på att ekonomisk och politisk osäkerhet i omvärlden innebär risker.

”Givet riskerna och sårbarheterna i det svenska finansiella systemet innebär fortsatt ekonomisk och politisk osäkerhet i omvärlden ännu större risker för svensk ekonomi. En källa till oro är USA:s expansiva finanspolitik som i ett dåligt scenario kan leda till kraftigt stigande räntor och stora svängningar i den amerikanska dollarn. Det finns också flera strukturella problem i euroområdet, exempelvis rörande banksektorn och svaga offentliga finanser i flera länder. Andra risker är protektionism och en spridning av eventuella motåtgärder gällande USA:s och Kinas aviserade handelstullar.”

En flytt av Nordeas huvudkontor kan minska stabilitetsriskerna på sikt.

”Vid en flytt kommer Nordea fortsätta att vara aktivt i Sverige. Det svenska bank-systemet förblir därmed stort, koncentrerat och sammanlänkat. Samtidigt minskar Sveriges ansvar för Nordea liksom kontrollen över och insynen i banken. När bankunionen på sikt är fullt utbyggd kan mer intensiv tillsyn och ökad riskspridning mellan länderna i unionen leda till lägre risker också för Sverige. Bankunionen är dock inte fullt utvecklad och fortfarande ligger en betydande del av ansvaret för att hantera bankproblem kvar på det enskilda medlemslandet. På kort sikt bedöms därför riskerna för den finansiella stabiliteten öka något. Riksbanken anser därför att en förutsättning för en flytt är att Nordeas kapital- och likviditetskrav inte blir lägre”, skriver Riksbanken i rapporten.