Sverige har världens hårdaste miljölagar, världsledande gruvteknik och ren vattenkraft.
Ändå importerar vi i Europa hälften av sin koppar från andra sidan jordklotet, och från gruvor där vi inte vill veta vem som äger dem eller hur brytningen går till.
Viscarias vd kallar det hyckleri, och han har kanske en poäng.
Viscaria: "Hyckleri – Sverige har glömt sitt arv som gruvnation"
Gruvbolaget Viscaria, med vd:n Jörgen Olsson vid rodret, ska återöppna koppargruvan i Kiruna som legat i dvala sedan 1997. På drygt fem år har han rest 3,7 miljarder kronor för detta – unikt för ett svenskt gruvprojekt.
Av dessa är 90 procent svenska pengar från privatpersoner, ”family offices” och finansiella institutioner såsom Tredje och Fjärde AP-fonden, Swedbank Robur, SEB Stiftelsen, Skandia, Handelsbanken Fonder, Ålandsbanken och Unionen.
Ingen trodde de skulle lyckas, men nu skymtas mållinjen för projektet.
I en längre intervju med Dagens PS berättar han nu om hur man bygger en gruva och ett bolag som till och med Naturskyddsföreningen benämner som ansvarsfullt och transparent i ett yttrande, vad som spås ske med kopparpriset framåt, och vad som krävs för att 9 miljarder kronor ska bli verklighet.
Veckans börsprofil är en artikelserie som publiceras varje fredag lunch där Dagens PS ställer fem frågor till en intressant person inom börs, investeringar och finans.
Namn: Jörgen Olsson.
Titel: VD och huvudägare, på Gruvaktiebolaget Viscaria.
Bakgrund: F.d vd för Hoist Finance med cirka 1 700 anställda. Ordförande och huvudägare i Viscaria sedan maj 2020. Grundade 2022 näringslivsbolaget ”Kiruna Växer”.
Aktuellt: Slutföra finansieringsrundan på 5,5 miljarder kronor under 2026, driva Viscarias gruvbyggnation mot produktionsstart 2027 och vara i full produktion år 2029.
1. Europa har ett växande underskott av koppar och importberoendet är högt. Hur stor strategisk roll spelar Viscaria för Europas råvaruförsörjning?
Viscaria kommer stå för cirka tre procent av Europas kopparproduktion. Det är hållbart producerat, och dessutom är gruvsajten i tillväxt medan Europas kopparproduktion i övrigt har en negativ utveckling som accelererats de senaste 20 åren. Så Viscaria har en viktig position för Europas råvaruförsörjning.
All lätttillgänglig koppar är redan uppbruten, så nu bryter man på 3 800 meters höjd berg eller 1 000 meter under marken i gruvor.
Läs även: Full fart på kopparjakten i Sverige – EU slår larm om kritisk råvara
I framtiden kommer det finnas mindre kroppar, och den kommer vara ännu mer svårtillgängligt att bryta, vilket gör det dyrare. Så priset beräknas fortsätta uppåt.
”Jag är trött på att höra om elektrifiering, AI och elbilar när folk pratar om koppar. Det finns en hundraårig, hundraprocentig korrelation mellan ökad befolkning, växande välstånd och kopparefterfrågan.”
Cirka 80 procent av efterfrågan kommer i från att världen, och främst medelklassen, växer. Vi är åtta miljarder människor idag, om tio år är vi tio miljarder. Det betyder att allt nytt som vägen du går på och asfalten den är gjord av , eller sängen du sover i och kläderna du har på dig, är gjort av maskiner som har koppar i sig.
Det finns lite koppar i allt. Det är en del av modern infrastruktur till skillnad från andra metaller.”
Europa importerar hälften av all koppar vi konsumerar. Denna, ibland diskutabelt brutna koppar ska sedan färdas 1 200 mil från Latinamerika till Hamburg, och sedan 130 mil till smältverket i Rönnskär, med enorma koldioxidutsläpp.
Norden är världsledande i gruvteknologi. Sandvik och Epiroc har 50 procents global marknadsandel på gruvutrustning, och i underjordsgruvor är det 80 procent.
Lägger man till Volvo Construction Equipment, ABB och finska Metso är Norden helt världsledande, med världens hårdaste miljölagstiftning.
”Att säga att man bryr sig om hållbarhet och miljön, men inte vill bryta koppar här utan i stället importerar från Latinamerika, samt indirekt via produkter från direkt miljöförstörande platser, det är rent hyckleri. Jag tycker Sverige har glömt bort sitt arv som gruvnation.”
2. Om du tittar på konkurrenslandskapet, var ser du Viscarias unika konkurrensfördel jämfört med andra kopparprojekt?
Genomsnittlig kopparhalt i världens gruvor har de senaste 60 åren sjunkit från 1,7 till 0,55 procent. Det finns 707 koppargruvor i drift i världen som bryter på 0,55 procent, och den siffran går nedåt mot 0,4 procent – det blir mindre och mindre.
På nya fyndigheter har kopparhalten gått från 1,35 procent på 1950- och 60-talen till 0,35 procent i dag, vilket visar att nya fyndigheter har lägre kopparhalt.
”Viscaria har inga konkurrenter att tala om. Vi har Boliden här och KGHM i Polen. Det är de bra producenterna – och Viscaria blir bara ett bra tillskott.”
Geografiskt har Viscariagruvan också en unik fördel. Fyndigheten ligger mitt i en etablerad gruvstad, som en kloss intill malmbanan och LKAB:s befintliga infrastruktur.
Industriparken försörjs med vattenkraftsel med lågt koldioxidavtryck, och malmbanan är också elektrifierad med vattenkraft. Det ger Viscaria ett av världens fem procent lägsta koldioxidavtryck för kopparproduktion.
”Vi bryter ingen ny mark i orörd natur – allt finns redan på plats.”
Där det finns järn så finns det koppar, och LKAB:s järnmalmskropp är världens största underjordsmalmkropp och den mest högkvalitativa. Bland geologer råder sedan länge teorin att det finns betydligt större kopparmineraliseringar i området än vad man hittade på 1980-talet.
3. Miljörisker och social acceptans är centrala för gruvprojekt. Hur arbetar ni med intressentdialog, och vad är den största utmaningen i ESG-arbetet just nu?
Inga svenska banker vill ta lead på gruvprojekt, men de vill säkert köpa in sig senare. Vi är nu i processen att ta banklån med specialiserade banker inom utvinning av metaller: Société Générale och ING.
Den tuffaste delen i den processen är ESG. Bankerna har konsulter som skruvar isär varje bult överallt, och marginalerna är extremt låga för dem, så de granskar allt. Viscaria är hittills rätt på pucken där.
”Jag är ju jävig, men jag är otroligt stolt över ESG-arbetet. Redan 2021 satte vi målet att skicka in Sveriges bästa miljötillståndsansökan.”
Den första personen vi anställde var Anders Lundkvist, som var miljöchef och ansvarade för miljötillståndsansökan. Tillståndet fick vi sedan 2024.
All kommunikation ligger öppet på hemsidan i en tillståndsportal i kronologisk ordning. Myndighetskontakter, ansökningar, och även anteckningar från motparter eller klagomål läggs ut. Det tror vi är en viktig anledning till att vi har fått så bra stöd.
”Inget ska döljas, då kan inget avslöjas. Vi vill vara transparenta och då får man stå för allt, inklusive sina misstag.”
Viscaria är också först med att rena gruvvatten – ett direkt resultat av miljötillståndet. Den gamla gruvan läcker i dag metallhaltigt vatten med uran, zink, koppar och sulfater.
Vatten från reningsverket, som kostat 550 miljoner kronor, kommer att användas i verksamheten och som dricksvatten.
”Vattnet är så rent att man måste tillsätta mineraler och salt för att det inte ska smaka konstigt. Det är igen liten investering, men det är det värt. Vi har råd med det och det skänker oss ytterligare en härlig ”aura” kring vårt projekt.”
En arkitektbyrå i Luleå har ritat hur byggnader och anläggningar ska placeras och se ut.
”Det är inte bara hus utslängda lite hur som helst. Det kostar relativt lite men ger väldigt mycket tillbaka i form av en snygg och välplanerad industrisite som skapar en bra arbetsmiljö.”
Utöver detta är vi också starka motståndare till ”fly in, fly out”. När vi flyttade sätet för bolaget från Stockholm till Kiruna, var det viktigt att stötta det lokala näringslivet. Så policyn är att den absoluta merparten av alla anställda ska bo och betala skatt i Kiruna.
Jörgen startade också Kiruna Växer, med 107 betalande arbetsgivare som medlemmar – i princip alla arbetsgivare i Kiruna. Initiativet har fyra fokusområden: bostadsutveckling, finansiering till Kiruna kommun, förbättrad kommunaltrafik, och kultur.
4. I bokslutskommunikén framhävs två stora kapitalresningar. Kan du berätta mer om dessa?
Vi tog in 1,65 miljarder kronor i höstas, men 150 miljoner av dessa var konverteringar av gamla aktieägarlån – så det faktiska nya kapitalet 1,5 miljarder kronor.
Totalt har 3,7 miljarder rests och det kvarstår 5,5 miljarder kronor att resa. Av dessa ska 4 miljarder vara lån och ca 1,5 miljarder vara eget kapital. Detta ska göras under sommaren i år.
Det roliga är att de flesta aktieägare fortsätter stödja projektet, och att stora ägare gick upp i sitt ägarskap i samband med emissionen. Många har lärt känna projektet och vill fortsätta investera.”
5. Hur ser planen ut framåt?
Just nu pågår markarbeten och bottenplattan till processanläggningen på 6 800 kvadratmeter gjuts. Byggnaden beräknas resas i april i år och stå klar i slutet av 2027.
Anslutningen till stambanan sker den 14–16 juni. Därefter läggs rälsen till bangården där Trafikverket ansvarar för inkopplingen. Vattenfall bygger transformatorstationen som säkrar elen till produktionen, och den beräknas vara klar i mitten av nästa år.
Under 2027 bryts malm löpande för att bygga upp ett lager, så att det finns malm redo att köra direkt när processanläggningen är klar.
År 2028 ökar produktionen successivt och 2029 är målsättningen att nå full produktion.
”Det är ett roligt och härligt projekt för att vara ett gruvprojekt – träffar man medarbetarna är de stolta över det de gör.”
Läs även: Sverige sitter på framtidens olja: ”Europa vill minska beroendet”
