KOMMENTAR 2026 skulle äntligen bli året då vi får fart på hjulen i svensk ekonomi igen. Men då måste vi vinna den tuffaste kampen av den alla – den mot våra inre ekonomiska dysterkvistar.
Svenskarnas pessimism större hot än pandemi, inflation och tullar
En ny undersökning från Nordea är bland det deppigaste jag läst på länge. Den kollektiva pessimismen har bitti sig fast i Sverige vilket är ett ännu större hot mot vår ekonomi än de olika chocker vi klarat oss igenom på senare år.
Fler kommentarer av David Ingnäs: Är börskraschernas tid förbi? – tre lärdomar från veckan – Dagens PS
Det här är en kommentar och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.
Ett decennium av chock för vår ekonomi
Egentligen kan väl hela 2020-talet sägas vara ett enda stort geopolitiskt och ekonomiskt kaos.
Decenniet var knappt några veckor gammalt innan covid-19 bröt ut.
I februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina i ett fullskaligt krig. Det skapade en energi-, inflations- och räntechock som toppade som värst under 2023.
Och sedan Donald Trump röstades in i Vita huset igen i november 2024 har vi lärt oss att leva med en ny osäkerhet som delvis ritat om världsordningen och gett oss tullkriser och nya säkerhetsrisker.
Kriserna har besegrats
Tillsammans har vi dock kämpat oss igenom och besegrat kris för kris.
5 maj 2023 förklarade WHO det globala nödläget av pandemin avslutat. Det tog drygt tre år av rekordsnabbt framforskade på vaccin.
24 juni 2024 gick finansminister Elisabeth Svantesson ut i ett pressmeddelande och sa att ”kampen mot inflationen var vunnen”.
”Därför lägger vi nu fokus på att bygga Sverige rikare igen”, utropade hon samtidigt som övriga Sverige firade midsommar.
Vi har tappat det viktigaste
Några av de andra kriserna har vi också bockat av, eller fått fortsätta lära oss att leva med.
Åren av osäkerhet och chocker har dock lämnat kvar ett stort mörkt moln som letat oss in i våra sinnen.
Vi har tappat det kanske viktigaste vi har – framtidstron.
Det blir smärtsamt tydligt när man läser Nordeas rapport ”Så spenderar svenskarna 2026”.
Årlig temperaturmätare
Undersökningen har gjorts under flera år och låter ett urval av 1 000 svenskar själva uppskatta vad de kommer att lägga pengarna på under kommande år.
Resultatet ger en fingervisning om hur vi svenskar just nu känner kring våra plånböcker.
Men det kan också ge en indikation kring vilka branschers som kan förvänta sig ett uppsving.
2026 års läsning är som sagt ett bottenrekord i deppighet.
Dyster läsning
På punkt efter punkt planerar vi att lägga mindre pengar än vad vi gjorde 2025.
Hör bara på det här. Vi ska spara mindre, resa mindre, äta mindre på restaurang och även amortera mindre.
Vi ska även lägga mindre pengar på ny bil, shoppa färre nya kläder och till och med dra ned på barnens fritidsaktiviteter.
Andelen som tror att de får mer pengar över 2026 är också lägre än i fjol.
Inga stimulanser från regeringen verkar hjälpa
Siffrorna är såklart mardrömsläsning för vår regering.
Trots att det strösslats med skattesänkningar på arbete, lägre skatt på sparande, lättade amorteringskrav och halverad matmoms så går inte budskapet fram.
På tal om matpriserna så tror för övrigt 71 procent att priserna de facto inte kommer att bli lägre enligt Nordeas rapport.
Mardrömsläge för din och min ekonomi också
Men det är faktiskt också mardrömsläsning för dig och mig.
Ska vi få igång de ekonomiska hjulen på riktigt i Sverige igen så måste vi alla börja våga konsumera och investera igen.
Det gäller så väl svenska företag som oss konsumenter.
Och den ekonomiska verkligheten är faktiskt helt ok. Vi får allt annat lika lite mer i plånboken 2026 och börsen är trots allt på plus senaste åren.
Men lågkonjunkturens effekter sitter kvar i våra hjärtan och hjärnor.
Dags att inspireras av Gustaf Dalén
Den svenska uppfinnare, entreprenören och nobelpristagaren Gustaf Dalén (1869-1937) var en man som trots sina enorma framgångar hade ett liv med flera tunga bakslag.
1912 förlorade han synen vid en explosionsolycka. I början av 1920-talet drabbades hans företag AGA av stora ekonomiska problem och Dalén förlorade sin förmögenhet. På 1930-talet drabbades AGA åter av stora problem i Kreuger-kraschens spår.
Dalén gick då enligt sägen till företaget Sporrong och beställde ett antal nålar med texten ”VAR OPTIMIST”.
”Så fort han mötte någon klagande olycksprofet, tog han fram en nål och fäste på dennes rockslag. Själv bar han också en nål, fullt synlig för alla”, skriver Dalenmuséet om hans initiativ.
”Var optimist”
Det är den typen av optimism som behövs i dag också – vilka entreprenörer och företagsledare kliver fram 2026?
Det tog ungefär tre år för pandemin att besegras, något kortare för inflationen. Tullkaoset verkar vi lärt oss leva med.
Men ska vi verkligen få fart på Sverige igen så måste vi nu också besegra den svenska pessimismen som snart är inne på sitt sjätte år.
Med Gustaf Dahléns ord: ”VAR OPTIMIST”.
Läs även krönikan: Ingnäs: Wallenberg har lyckats med det omöjliga – Dagens PS
