Karl Thedéen, vd för det snart 80-åriga kärnteknikbolaget Studsvik, förvärvade nyligen SMR-utvecklingsbolaget Kärnfull Next. Samma dag som Dagens PS intervjuar honom lämnar bolagen gemensamt in den första formella ansökan om ny kärnkraft i Sverige på över 50 år.
Svensk kärnkraft: "Vi ska tillbaka till rollen vi hade på 70-talet"
Få svenska börsbolag har en historia så intimt sammanflätad med landets industriella öde som Studsvik. Bolaget grundades 1947, ursprungligen i statlig regi med namnet AB Atomenergi, med uppdraget att lägga grunden för det civila svenska kärnkraftsprogrammet. Det var Studsvik som möjliggjorde de 12–13 reaktorerna som byggdes under 70- och 80-talet genom avancerade labbmiljöer, bränsletester och världsunik kompetensuppbyggnad.
Sedan börsnoteringen för 25 år sedan har bolaget emellertid sett flera förändringar. Kärnkraftsavvecklingens tidevarv formade en verksamhet som snarare arbetade i skuggorna, som teknisk bakgrundsspelare till en industri som inte längre växte utan krympte.
Nu är pendeln på väg tillbaka.
Namn: Karl Thedéen.
Titel: VD och koncernchef, Studsvik AB.
Bakgrund: Bred erfarenhet från ledande roller i industribolag. Tillträdde som vd för Studsvik år 2024.
Aktuellt: Förvärv av Kärnfull Next och inlämning av Sveriges första formella ansökan om ny kärnkraft på över 50 år, en SMR i Valdemarsvik.
1. Studsvik fyller 80 nästa år – men bolaget ser inte ut som det gjorde förr. Hur ser du på var ni befinner er i dag?
Studsvik är ett börsbolag sedan 25 år, men rötterna går tillbaka till den period då Sverige lade grunden för kärnkraften. Det vi har byggt upp: hotcells, avancerade testmiljöer, laboratorier för radioaktivt material, är en infrastruktur som inte finns på många ställen i världen. Det möjliggjorde kärnkraftsprogrammet på 70-talet och det är fortfarande grunden för vad vi gör.
I dag har vi tre affärsområden: bränsle, material och avfallsteknik, avveckling och strålskyddstjänster, och vår programvara Studsvik Scandpower för att planera och övervaka bränsleuttaget i reaktorer. Tyskland är vår största marknad för affärsområdet avveckling- och strålskyddstjänster, där vi avvecklar tolv kärnkraftverk. Vi har även köpt BlackStarTech, som jobbar med säkerhetsutrustning.
Nu är vi mitt i en transformationsresa med nya ägare, nya förvärv, och en ambition att ta tillbaka den roll Studsvik hade när kärnkraften byggdes. Vi måste ha den kompetensen i Sverige, och vi vill vara en del av att bygga den igen.
2. Den 9 mars förvärvade ni Kärnfull Next och grundarna kliver in i er koncernledning. Vad innebär det för bolaget?
Det är superspännande! Kärnfull Next har byggt upp en stark kompetens kring projektutveckling, och etablering av ny kärnkraft. De har jobbat med SMR-projekt i Sverige och etablerat viktiga relationer med kommuner, reaktorleverantörer, investerare och beslutsfattare.
Kärnfull Nexts grundare Christian Sjölander och John Ahlberg blir under april månad en del av vår koncernledning. Det är inte bara ett förvärv utan ett sätt att samla hela värdekedjan i ett bolag. Från de tidiga projektstadierna, via bränsletestning och programvara, hela vägen till avveckling.
Affären värderades till 6,5 miljoner euro, varav 3,5 miljoner euro betalas i nyemitterade Studsvikaktier. Den väntas slutföras under andra kvartalet i år.
”Kärnfull Nexts erfarenhet av att utveckla nya reaktorprojekt, i kombination med Studsviks tekniska kapacitet, skapar en stark plattform för fortsatt tillväxt”.
3. Den 23 mars 2026, lämnade ni in en historisk ansökan. Vad gäller den?
Vi lämnade i samarbete med Kärnfull Next i dag in en formell ansökan till regeringen om att bygga fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, vid Målma utanför Valdemarsvik. Det är den första ansökan om ny kärnkraft på en ny plats i Sverige som regeringen hanterar på över 50 år, och den första som prövas under den nya lagen om regeringens tidiga godkännande av kärntekniska anläggningar.
Det är ett första steg i en lång process. Regeringen tar ställning, kommunen måste godkänna, sedan följer miljötillstånd, strålsäkerhetsprövning och byggnation. Ansökan gäller en anläggning med en total kapacitet på 1 200 till 1 600 megawatt.
Vi tror att elproducerande reaktorer ligger minst tio år bort, cirka år 2035 till 2040 är det tidsspann vi pratar om. Det är ungefär samma tidshorisont som Vattenfall har kommunicerat kring Ringhals. Men nu är det formella spåret igång, och det är det viktiga.
Vi planerar att vara med och driva finansiering, strukturera partnerskap och utveckla projektet. Valdemarsvik är dessutom sedan tidigare utpekat av statliga Vattenfall som en tänkbar plats för ny kärnkraft.
4. Ni går från att vara teknisk partner till att bli projektägare. Hur förändrar det affärsmodellen?
Vi kommer absolut att fortsätta sälja tjänster och produkter till kärnkraftverk och andra projekt – det är och förblir kärnan. Men vi lägger nu till en ny dimension: Att själva initiera och driva projektutveckling.
Det vi gör i Sverige skiljer sig från vad vi gör globalt. Vi känner marknaden här, vi har siten i Studsvik som är en av de sista privatägda kärntekniska forskningsmiljöerna i världen. Kärnfull Next kan detta redan, så kombinationen av det vi gör nu är unik.
Affärsmodellen för nybyggnadsprojekten är fortfarande under utformning. Vi har alla alternativ öppna för framtiden. Vi kan exempelvis vara med att komma igång och sedan sälja vår del, eller behålla en ägarandel under längre tid. Det avgörs projekt för projekt, men vi vet att värdet av att vara med tidigt är betydande.
Rolls-Royce SMR, som är en av de ledande aktörerna inom just SMR-teknik, har nyligen utökat samarbetet med Studsvik och stärkt sin europeiska leverantörskedja via oss. Det är ett tecken på vilket förtroende vi har internationellt. Vi har även tecknat en avsiktsförklaring med Novatron Fusion Group för att stödja nordisk fusionsteknik. Studsvik är mer relevant nu än vi har varit på länge.
”Studsvik är en nationalklenod som vi nu transformerar om till något relevant i den nya världen. Vi måste ha kompetensen i Sverige – och vi vill komma tillbaka till den roll vi hade på 70-talet”.
5. Vad är den största risken för att det här inte går i mål – regulatoriskt, tekniskt eller politiskt?
Det som har bromsat kärnkraftsutvecklingen tidigare är att det har blivit inbyggt i systemet att det inte skulle gå. Man fick inte bygga på fler än de tre siterna: Forsmark, Ringhals och Oskarshamn, och man fick inte forska på kärnkraft. Nu har regeringen tagit bort flera hinder. Den nya lagstiftningen skapar förutsättningar, och finansieringsmekanismerna på 220 miljarder kronor gör Sverige till en av världens mest attraktiva marknaderna för avancerade reaktorprojekt.
Det går ändå inte att bygga kärnkraft enbart med privat riskkapital – det hör ihop med de politiska riskerna. Det ramverk som nu är på plats är avgörande. Både Socialdemokraterna och Moderaterna har signalerat att de vill gå vidare med kärnkraft framåt, så vägriktningen ser positiv ut.
Regulatoriskt är det ganska välutstakat. Det som snarare är det stora problemet är att vi i Sverige successivt lagt om systemet mot mer väderberoende kraft, och dragit ner på baskraften från tolv till sex reaktorer. Man förlänger livslängden på befintliga reaktorer från 50 till 80 år, men år 2035 kommer en ny generation reaktorer att börja behövas.
”Den baskraft vi tappar när de befintliga verken, som Forsmark 3 som byggdes i slutet på 80-talet, når sin livslängd runt 2055, måste ersättas. Det tappas bort i den politiska debatten”.
Vi ser med stor entusiasm på framtiden och på att kunna leverera bättre helhetslösningar i alla delar av kedjan i och med förvärvet av Kärnkraft Next. Från nybyggnation, underhåll och avfallshantering, till avveckling och utveckling, både här i Sverige och internationellt.
Veckans börsprofil är en artikelserie som publiceras varje fredag där Dagens PS ställer fem frågor till en intressant person inom börs, investeringar och finans.
