Stockholmsbörsen index är upp 255 procent sedan början av 2000-talet. Men för den som följt den klassiska börstrategin har utvecklingen varit hela 669 procent plus.
Sparprofilen om strategin som utklassat börsen


Mest läst i kategorin
“Det är ljuvligt att se den enorma påverkan över tid”, säger börsprofilen och nätmäklaren Montrose sparekonom Nicklas Andersson till Dagens PS i en intervju där han berättar mer strategin.
Läs även: Aktiechefens favoritaktier 2026: “Gått oförtjänt dålig” – Dagens PS
I snitt över tre procent bättre per år
Börstrategin i fråga har som sagt utklassat genomsnittsindex under de senaste decennierna.
Sedan 2002 (då Infronts statistik började följa OMXS30GI som Nicklas Andersson gjort sina beräkningar på) är index upp 5,42 procent i snitt per år (så kallad CAGR).

att inte återinvestera (grön kurva). (Källa Nicklas Andersson Montrose)
Men för den som återinvestera sina utdelningar – som är grunden i den strategi det handlar om – så har man fått hela 8,87 procent per år istället.
Över tid har det alltså ackumulerats till 669 procent jämfört med 255 procent för index i snitt. Utdelningarna under perioden utgör därmed hela 62 procent av totalavkastningen.
Senaste nytt
Så fungerar strategin på börsen
“Att återinvestera utdelningar är en central del av en långsiktig utdelningsstrategi. Det innebär att man använder de utdelningar man får för att köpa fler aktier, istället för att konsumera dem”, förklarar Nicklas Andersson strategin för Dagens PS läsare och utvecklar;
“På så sätt ökar man sitt innehav, vilket i sin tur ger större framtida utdelningar och ökad kurspotential. Dessutom tenderar bolag att öka sin utdelning per aktie över tid i takt med att vinsten ökar. Så det blir en ränta på ränta-effekt”.
“Eftersom typiska utdelningsbolag ofta är stora och mogna med hög utdelningsandel blir återinvesteringen extra viktig för att nå hög totalavkastning på lång sikt”.
Börstrategin har som sagt gett mer än dubbla avkastningen för den som tillämpats den på börsen som helhet. Men för vår största folkaktie Investor (börskurs Investor) har strategin varit ännu mer framgångsrik.
“Troligtvis relativt få som tillämpar strategin”
“Den som investerade 10 000 kr i folkaktien Investor år 1988 har fått en delikat värdetillväxt på 7 000 procent sedan dess, alltså 70 gånger pengarna. Men om man återinvesterat utdelningen löpande så har man fått nästan 28 000 procent, alltså fyra gånger mer”, förklarar han.
“Det visar vikten av återinvesterad utdelning. Utdelningen utgör alltså 75 procent av totalavkastningen under perioden”.
Trots strategin historiskt bevisade överavkastning är Nicklas Andersson osäker på hur många sparare som egentligen förstår kraften i att återinvestera sin utdelning.
“Jag lever i en finansiell filterbubbla där det känns som att alla långsiktiga investerare återinvesterar utdelningen. Men troligtvis är det relativt få som gör det på ett systematiskt sätt om vi tittar på samtliga sparare där ute”.
Ratos ett annat exempel
Nicklas Andersson påminner sig om investmentbolaget Ratos (börskurs Ratos) årsrapport från 2011 där hela inledningen ägnades till att hylla just utdelningar.
Investmentbolagets aktie har inte rosat börsen på senare år men vid tidpunkten visade statistik att den som investerat 1000 konor i Ratos aktie vid börsintroduktionen 1954 växt pengarna till 900 000 kronor.

Helt ok avkastning.
Men den som valt att återinvestera utdelningen i aktien under åren hade dock haft hela 8,5 miljoner kronor!
Strategin passar inte alla på börsen
“Strategin passar allra bäst för långsiktiga investerare som inte är beroende av utdelningarna i dag”, säger Nicklas Andersson.
“Men en pensionär eller en FIRE-person (Financial Independence Retire Early) behöver troligtvis använda hela eller delar av utdelningen för att finansiera sin löpande ekonomi, då passar det mindre bra”.
För den som har en lång investeringshorisont är det dock viktigt att påminna om att totalavkastningen är det viktigaste, oavsett om den mestadels kommer ifrån kurstillväxt, återinvesterad utdelning eller en kombination säger sparprofilen.
“Så att fokusera på en utdelningsportfölj är inte nödvändigtvis det mest rationella för alla, i alla lägen”.
“Den som har en lång placeringshorisont bör ställa sig frågan om en utdelningsportfölj med stora och mogna bolag där vinsten rimligtvis inte kommer växa särdeles fort är rätt exponering i just den fasen i livet man befinner sig i”, avslutar han.
Läs mer: Comeback för Novo Nordisk 2026? Tre faktorer avgör – Dagens PS

Bevakar börs, fonder och sparande. Skriver om både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag. Ansvarig för Dagens PS artikelserie Veckans börsprofil.

Bevakar börs, fonder och sparande. Skriver om både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag. Ansvarig för Dagens PS artikelserie Veckans börsprofil.

Vinterfolk kör Volkswagen ID.7 Tourer, elkombin för Sverige – med fyrhjulsdrift.











