Det ryska försvaret tycks närma sig maximal nivå ekonomiskt sett. Nästa år kommer försvarsutgifterna att minska, enligt Bloomberg.
Rysslands krigsmaskin bromsar in – tvingas minska utgifterna
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 29 jan. 2026Publicerad: 29 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Ryssland har pumpat in stora summor pengar i sin krigsekonomi och på så sätt hållit tillväxten på en relativt hög nivå, särskilt i försvarssektorn.
Men den ryska försvarsindustrin väntas växa betydligt långsammare under 2026 när Kreml prioriterar ekonomisk stabilitet och budgetbalans framför fortsatt kraftigt ökade krigsutgifter.
Enligt det ryska ekonomiministeriets treårsprognos sjunker tillväxttakten i sektorer kopplade till statliga försvarsbeställningar till omkring 4–5 procent.
Mindre försvarsutgifter
Det kommer efter flera år med årlig tillväxt runt 30 procent, skriver Bloomberg.
Utvecklingen markerar ett tydligt skifte i Rysslands krigsekonomi, där den snabba expansionen av vapenproduktion, driven av massiva statliga satsningar och dygnet-runt-drift i fabrikerna, nu tappar fart.
Försvarsrelaterade utgifter väntas minska med nära 11 procent i år, efter att ha ökat med mer än 30 procent under 2025.
Försvaret är samtidigt den enda större budgetpost som minskas, medan de totala offentliga utgifterna väntas öka i takt med inflationen.
ANNONS
Senaste nytt
Större påfrestningar på ekonomin
ANNONS
Bakom omsvängningen ligger ökande påfrestningar på den ryska ekonomin. Lägre oljepriser, större rabatter på rysk råolja och skärpta sanktioner har pressat statens intäkter.
En stark rubel har ytterligare försvagat budgetläget, samtidigt som de likvida reserverna i den statliga förmögenhetsfonden närmar sig den lägsta nivå som krävs för finansiell stabilitet.
Därmed återstår i praktiken ny upplåning för att finansiera budgetunderskottet.
Högre inflation
Samtidigt har kostnaderna för den militära expansionen blivit allt tydligare.
Försvarsindustrin har under de senaste tre åren rekryterat omkring 800 000 arbetstagare, vilket har fördjupat arbetskraftsbristen i civila sektorer och drivit upp lönerna.
Den snabba löneutvecklingen har bidragit till hög inflation och tvingat centralbanken att hålla räntorna på rekordnivåer under en längre period.
Försöker styra det mot civil produktion
Redan tillgänglig statistik visar att inbromsningen har inletts.
ANNONS
Produktionen inom optik och elektronik, som omfattar komponenter till militär utrustning, ökade betydligt långsammare under 2025 än året innan.
Även tillverkningen av stridsfordon och färdiga metallprodukter, som ammunition och vapen, visar tydliga tecken på avmattning.
Regeringen försöker samtidigt styra om delar av försvarsindustrin mot civil produktion. Andelen civila varor i militärindustrins totala produktion ökade under fjolåret och väntas fortsätta stiga.
Läs mer: Skatteavdraget försvinner – påverkar varannan svensk. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS