Bristen på rysk gas och olja i väst har lett till en pånyttfödelse för kolindustrin. Snart kommer priserna på kol att nå 2013 års rekordnivåer, skriver CNBC.

ANNONS

Priset på termiskt kol som används för elproduktion har stigit med cirka 170 procent sedan slutet av förra året och stigit kraftigt efter att kriget i Ukraina startade. Koks, som används vid stålproduktion, har inte stigit lika snabbt.

Den som har investerat i kolaktier kan plocka ut god utdelning, samtidigt som de långtgående ambitionerna om klimatomställning rör sig allt längre bort från målet. Förutom att många länder försöker ersätta en fossil energikälla med en annan, har nya kolkraftverk också dragit till sig investeringar på senare tid, enligt CNBC:s intervju med Shaw and Partners senioranalytiker Peter O’Connor.

Aktier i kolbolag är några av de bäst presterande det här året, samtidigt som sektorn i sig snabbt stiger i värde. Den kommande gasbristen i vinter är en viktig del av förklaringen, konstaterar O’Connor.

Samtidigt är kolet den smutsigaste utsläppskällan och en av de energikällor som världens länder har kommit överens om att snabbast fasa ut.

Kol ökar till rekordnivåer

Internationella energibyrån IEA släppte förra onsdagen en rapport som varnar för att den globala kolkonsumtionen kommer att öka med 0,7 under året om läget inte förändras. Samma sak hände 2013 då ”den kraftiga ökningen bidrog till den största årliga ökningen av globala energirelaterade koldioxidutsläpp någonsin”, enligt IEA.

Redan 2021 gick konsumtionen upp i samband med att flera länder öppnade upp. Men nu kommer de europeiska länderna också att ersätta gas med kol inom elsektorn, som fortfarande är långt ifrån förnybar.

”Europas värsta farhågor besannades den här veckan efter att Ryssland minskade flödena via Nord Stream-lednignen till 20 procent av kapaciteten. Gaslagren är kanske inte tillräckliga för att klara vintern”, säger ANZ Researchs råvaruanalytiker Daniel Hynes till CNBC.

ANNONS
ANNONS

Även asiatiska länder känner av bristen på gas och ersätter den med kol, däribland Japan. Det leder till konkurrens om de kvarvarande gasresurserna, bland annat LNG-gas.

Sammantaget leder situationen till allt större global inflation, som centralbankerna försöker få ned genom penningpolitiska åtstramningar.

Läs mer:

De avgör om vi klarar klimathotet [Dagens PS]
Ryssland sänker flödet av gas igen [Dagens PS]