Trots ökade satsningar lyckas inte västvärlden skaka sig loss från beroendet av Kina när det gäller kritiska metaller. Samtidigt stramar Peking åt exporten, med stora konsekvenser för elbilar, försvarsindustri och geopolitiken, men kanske är en lösning på väg.
Västvärlden kämpar mot Kinas järngrepp om kritiska metaller


Mest läst i kategorin
Kina dominerar i dag över 90 procent av det globala utbudet av sällsynta jordartsmetaller och har därmed stort inflytande över allt från elbilar till vapensystem.
“Du kan inte bygga en modern bil utan sällsynta jordartsmetaller,” säger en partner på konsultfirman AlixPartners till CNBC, och pekar på hur kinesiska företag har kommit att dominera leveranskedjan för dessa mineraler.
Läs även: Europas industri i skottlinjen – kritiska metaller försvinner
Återvinning kan växa i betydelse
USA och andra västländer försöker minska sitt beroende av kinesiska metaller. Det handlar om allt från att öppna nya gruvor och processanläggningar till att återvinna gamla produkter.
Det amerikanska försvarsdepartementet satsade exempelvis 4,2 miljoner dollar i höstas på ett startupbolag som utvinner metaller ur återvunna lysrör.

Men resultaten är så här långt blygsamma. Det tar ofta många år att få igång nya gruvor med tillhörande infrastruktur, och återvinning är dyrt, energikrävande och tidsödande.
Men i framtiden kan det sistnämnda alternativet ändå få en större betydelse.
“Den första generationen elbilar kommer snart att börja återvinnas, vilket ger en västkontrollerad råvarubas. Men det räcker inte”, säger gruvanalytikern Christopher Ecclestone till CNBC.
I USA går övergången till elbilar långsamt. Endast 7,5 procent av alla nya bilar som såldes under årets första kvartal var eldrivna. I Kina är mer än hälften av de nya personbilarna helt eller delvis eldrivna, och dessutom byggs många av dem med komponenter och metaller från inhemska leverantörer.
Kina ökar kontrollen – maktmedel mot väst
Samtidigt ökar Kina genom utvinning kontrollen över fler mineraler med strategisk betydelse. De senaste åren har exporten av gallium, germanium, antimon och tungsten, som används i allt från halvledare till ammunition, också begränsats.
Läs även: Sensationellt fynd av kritiska metaller i Kina “förändrar allt”
Tungsten är ett annat exempel. Kina står för 80 procent av världens produktion, och USA importerar mer än en fjärdedel därifrån. Även om nya gruvor planeras i exempelvis Sydkorea räcker det inte för att täcka västvärldens behov inom civila branscher som bil- och medicinteknik.
Senaste nytt
“Försvarsindustrin kan vi klara. Men för övriga sektorer räcker det inte till, säger Lewis Black, vd för det kanadensiska gruvbolaget Almonty till CNBC.
Läs även: Hämnd för mikrochip – Kina förbjuder export av kritiska metaller
Kina har också under 2024 och 2025 infört flera exportrestriktioner på kritiska metaller som påverkat globala marknader och försörjningskedjor.
Bedömare pekar dock på att även om västvärlden anstränger sig så ligger Kina hela tiden steget för då landets försprång är för stort. Samtidigt som väst försöker bygga upp återvinningssystem och nya leveranskedjor, agerar Peking snabbt och strategiskt för att säkra sin dominans.
Läs även: Kina tar ett hårdare grepp om kritiska råvaror, Realtid

Erfaren ekonomijournalist baserad i USA och Silicon Valley, med fokus på teknik, börs och makroekonomi.

Erfaren ekonomijournalist baserad i USA och Silicon Valley, med fokus på teknik, börs och makroekonomi.