Skuggflottan – så fungerar den globala smugglingen av olja

Skuggflottan är ett samlingsnamn för hundratals oljetankfartyg som används för att kringgå internationella sanktioner. Wall Street Journal har djupdykt i fenomenet, efter att Trump-administrationen slagit till mot flera tankers den senaste veckan.

Fartygen transporterar råolja och oljeprodukter från stater med sanktioner mot sig som Ryssland, Iran och Venezuela till köpare runt om i världen. Verksamheten sker ofta dolt, långt från hamnar och myndighetskontroller, och har vuxit snabbt de senaste åren i takt med skärpta västliga sanktioner.

6-7 procent av världshandeln

I praktiken fungerar skuggflottan som ett parallellt transportsystem till den reguljära oljehandeln. Enligt analysföretaget Kpler rörde det sig 2025 om 3,7 miljarder fat olja, motsvarande 6-7 procent av den totala handeln med olja, skriver WSJ.

Fartygen är ofta gamla, har bytt ägare flera gånger och seglar under flaggor från länder med begränsad tillsyn. Genom att kombinera tekniska manipulationer och juridiska gråzoner kan oljan byta “identitet” på vägen från producent till slutkund.

En vanlig metod är så kallade överföringar från fartyg till fartyg ute på öppet hav. Två tankers möts på en förutbestämd plats, ofta i internationella vatten, där lasten pumpas över från det sanktionerade fartyget till ett annat.

Under dessa operationer stängs ofta fartygets AIS-transponder av eller manipuleras så att positionen förfalskas. I vissa fall sänds falska signaler som skapar spökskepp i övervakningssystemen och gör det svårare att följa de verkliga rörelserna.

Efter en sådan överföring kan fartyget dyka upp igen i spårningssystemen med ny kurs, ibland med nytt namn och ny flagg. På så sätt suddas kopplingen till det ursprungliga oljeprojektet eller exporthamnen ut innan lasten når sin slutdestination, ofta i Asien. Kina är i dag världens största importör av råolja och även den största köparen av rysk olja.