Dagens PS

Iran: Råvaran som får oljan att blekna

En vattenfylld dunk med texten "Dricksvatten".
Attacker på avsaltningsanläggningar kan få digra konsekvenser för Gulfländerna. Bild: Gustav Sjöholm/TT

Gulfländerna är mycket beroende av avsaltat vatten, och i vissa fall räcker lagren bara några veckor. Därför oroas experterna över rapporter om drönarattacker på avsaltningsanläggningar i området.

Kring Irankonflikten är det olja och konstgödsel som dominerar rubrikerna hos nyhetskanalerna som bevakar marknaderna. Men det är den eventuella bristen på en specifik råvara som kan slå mer direkt och dramatiskt än någon annan: Vattnet.

Gulfländerna beskrivs ibland som kungadömen av saltvatten. Många länder och regioner saknar naturliga färskvattenkällor för att ombesörja befolkningens behov – gigantiska avsaltningsanläggningar har blivit en ömtålig räddning.

90 procent beroende av avsaltat vatten

Kuwait och Oman är till 90 procent beroende av avsaltat vatten, Bahrain 85 procent och Saudiarabien omkring 70 procent. Stora städer i Persiska viken – däribland Abu Dhabi, Dubai, Doha, Kuwait City och Jeddah – är nu nästan helt beroende av avsaltningsanläggningarna.

Avsaltning har visat sig vara både ett mirakel och en sårbarhet för regionen.

”Deras ekonomier, och till och med befolkningens kortsiktiga överlevnad, är starkt beroende av säkerheten vid dessa avsaltningsanläggningar”, säger Nader Habibi, professor i Mellanösterns ekonomi vid Brandeis University, till CNN.

Flera avsaltningsanläggningar attackerade

Bahrains myndigheter uppgav på söndagen att en iransk drönare hade skadat en avsaltningsanläggning, men att vattenförsörjningen inte påverkades.

Attacken kom efter att Irans utrikesminister Abbas Araghchi anklagat USA för att ha slagit mot en avsaltningsanläggning på Qeshm Island, vilket enligt honom påverkade vattenförsörjningen i 30 byar. Enligt New York Times beskrev han attacken som ett ”farligt drag”.

USA har förnekat att landet varit inblandat i attacken.

”Krigsbrott”

Om attacker mot avsaltningsanläggningar är ”början på en militär strategi och inte bara misstag eller oavsiktliga följdskador, är detta både olagligt – ett krigsbrott – och en mycket oroande utveckling, eftersom Gulfländerna bara har några få veckors vattenlager”, säger Laurent Lambert, biträdande professor i offentlig politik vid Doha Institute for Graduate Studies i Qatar, till CNN.

Attacker mot vatteninfrastrukturen sågs under Gulfkriget 1991, och har blivit ett vanligt inslag i bland annat Ukrainakriget. En rapport visar att ryska styrkor sedan februari 2022 har förstört en tredjedel av Ukrainas färskvattensreserver.

”Det har tyvärr blivit en trend”, säger Marwa Daoudy, biträdande professor i internationella relationer vid Georgetown University, till CNN och fortsätter:

”Vatten har blivit en del av den långa listan över mål och vapen i krig.”



Emil Karlsson

Deskreporter på Dagens PS och har tidigare arbetat med lokaltidningsjournalistik, kommunikation och marknadsföring. Han skriver gärna om vardagsämnen men ser hela världen som sitt bevakningsområde. Gillar: Saab (bilarna), att bada och att bo på landet.

Emil Karlsson

Deskreporter på Dagens PS och har tidigare arbetat med lokaltidningsjournalistik, kommunikation och marknadsföring. Han skriver gärna om vardagsämnen men ser hela världen som sitt bevakningsområde. Gillar: Saab (bilarna), att bada och att bo på landet.