När Hormuzsundet stängt sinar tillflödet av olja för både väst och öst. Oljeexperten Shahriar Sheikhlar menar att hela handelssystemet är alltför beroende av en enda flaskhals.
Experten: Vi är för beroende av Hormuzsundet
Den globala energihandeln var förhållandevis säker, det har i alla fall många sakkunniga och ledare yrkat på de senaste åren. De strategiska reserverna har ökats och fraktrutter diversifierats. Tanken var att skydda oljepriserna från shockhöjningar till följd av globala kriser – men senaste veckans uppblossade konflikt i och runt Iran har raserat tilltron till systemet, menar skribenten Shahriar Sheikhlar på Oilprice.com, som också är ingenjör med mer än 20 års erfarenhet av oljebranschen.
20 miljoner fat per dag genom Hormuzsundet
Data från den amerikanska energimyndigheten säger att cirka 26 procent av den globala sjöburna handeln med råolja sker genom Hormuzsundet. Det innebär ungefär 14 miljoner fat råolja och kondensat per dag, samt nästan 6 miljoner fat petroleumprodukter per dag.
Genom sundet transporteras också stora mängder flytande naturgas (LNG) varje dag – uppemot 11 miljarder kubikfot.
”En långvarig störning skulle belasta både olje- och gasmarknaderna samtidigt — en farlig kombination i en redan skör global ekonomi”, skriver Shahriar Sheikhlar.
Efter Iranattackerna eskalerade spänningarna kring Hormuzsundet, och det globala energisystemets sårbarhet synliggjordes för världen.
”En långvarig störning är inte bara ett regionalt problem; det är ett systematiskt problem”.
Marknaden reagerar snabbt
Priset på olja så väl som naturgas har klättrat kraftigt sedan USA:s och Israels attacker, samt Irans motattacker.
”Bortom den omedelbara volatiliteten finns en djupare sanning, det globala ramverket för energisäkerhet är alltför koncentrerat till en enda geografisk flaskhals”, skriver Sheikhlar.
Läs mer: Säpo varnar – så påverkas Sverige
Tungstyrda lösningar
Han menar att hela systemet för energihandel och -transport måste förändras. För att komma bort ifrån beroendet av Hormuzsundet behövs bland annat alternativa transportvägar byggas mellan Gulfregionen och Europa, samt till Asien. Sheikhlar ser också förnybar energi och mindre, regionala, kraftnät som dellösningar på problemet.
”Sådana förändringar skulle inte vara enkla att genomföra. De skulle kräva samordning mellan rivaliserande maktblock, långsiktiga investeringar samt ökad politisk stabilitet i berörda regioner”.
