Passiva pengar gör börsen dummare – blåser upp bubbla?

Passivt sparande, där fonder följer index i stället för att välja aktier aktivt, har vuxit kraftigt under det senaste decenniet. I USA är numera en majoritet av kapitalet i aktiefonder placerat i sådana produkter, enligt branschorganisationen Investment Company Institute.

Det som en gång var en kontroversiell idé som kallades för “värre än marxism” uppfattas i dag som självklar enligt The Economist: de flesta aktiva förvaltare misslyckas med att slå index, medan passiva fonder erbjuder bred exponering till låg kostnad.

Ringer i varningsklockor

Eftersom investerare vill ha avkastning blir följden att allt mer kapital flyter med strömmen, som Dagens PS tidigare uppmärksammat. Men det får också många att ringa i varningsklockorna.

I en studie av Xavier Gabaix vid Harvard University och Ralph Koijen vid University of Chicago lanseras hypotesen om ”inelastiska marknader”. Författarna visar att efterfrågan på aktier inte faller särskilt mycket när priserna stiger. Tvärtom kan ett inflöde på en dollar till aktiemarknaden öka det totala börsvärdet med flera dollar. En viktig förklaring är att många stora fonder har fasta regler för hur stor andel som ska ligga i aktier. När nytt kapital strömmar in måste dessa fonder köpa aktier, vilket pressar upp priserna, snarare än att omfördelning sker mellan olika investerargrupper.

På andra sidan finns aktörer som i teorin anses balansera börsen, finansiella aktörer i både person- och algoritmform som tjänar pengar på arbitrage, vilket innebär att utnyttja små, kortvariga prisskillnader för identiska tillgångar på olika marknader, exempelvis när börskurser skiljer sig från fundamentala världen.

Men de är i verkligheten få till antalet och starkt begränsade, enligt Gabaiz och Koijen.

Hedgefonder innehar mindre än 5 procent av aktiernas värde och har strikta gränser för hyr mycket risk de får ta och de måste lämna positioner när kunder tar ut pengar.

Dominerar pensionssparande

Effekten förstärks av att just passiva fonder dominerar pensionssparandet. En stor del av amerikanernas pensionsinbetalningar går i dag till så kallade target-date-fonder hos aktörer som Vanguard, där fördelningen mellan aktier och obligationer styrs av spararens ålder snarare än av marknadsvärderingar.

Om teorin om inelastiska marknader stämmer innebär det att ett stabilt, automatiskt sparande kan driva upp börsvärden långt mer än vad företagens framtida vinster motiverar. Passivt sparande framstår därmed inte som en ideologisk revolution – men kanske som en tyst kraft bakom allt högre aktiekurser, skriver The Economist.

Läs även: Dumma pengar tar över – allt mer kapital flyter med strömmen