Att befinna sig i krig innebär att tvingas till nya innovationer, inte minst inom vapensystem. Det vet både Ukraina och västländer som har inlett nya samarbeten.
Nu vill väst ha Ukrainas vapen: "Måste lära oss snabbt"
Under krigets första år var Ukraina helt beroende av västerländska vapensystem.
Nu är rollerna till stor del de ombytta.
I dag är det istället europeiska länder som söker ukrainsk militär expertis för att modernisera sina egna försvar, skriver Wall Street Journal.
Samarbete i Tyskland
Utanför München i Tyskland har den första fabriken inom initiativet Build With Ukraine öppnat.
Där produceras den ukrainskutvecklade drönaren Linza i ett samarbete mellan tyska Quantum Systems och ukrainska Frontline Robotics.
Drönaren är utrustad med ukrainska störskyddssystem, använder artificiell intelligens för navigering och kan användas för spaning, transporter och minläggning.
”Måste lära oss av Ukraina”
Anläggningen invigdes i februari av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillsammans med Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.
Planen är att producera upp till 10 000 drönare per år, först för den ukrainska fronten och senare även för andra europeiska länder.
”Vi måste snabbt lära oss av Ukraina. Det är världens största testområde för nya vapensystem, och de innoverar otroligt snabbt”, sade Tysklands ekonomiminister Katherina Reiche nyligen, enligt WSJ.
Har behövt utvecklas snabbt
Bakgrunden är ett snabbt föränderligt slagfält där drönare och elektronisk krigföring dominerar.
Ukrainska företag har under fyra års fullskaligt krig tvingats utveckla teknik i högt tempo för att möta ryska motåtgärder. Den erfarenheten är nu eftertraktad inom Nato, där många försvar bedöms ligga efter i drönarteknik.
Samarbetet innebär att tyska statliga stöd kombineras med ukrainsk innovation. En stor del av arbetsstyrkan i fabriken består av ukrainare som flytt kriget.
Mycket större försvarsutgifter
Samtidigt får Ukraina tillgång till vapen som finansieras av europeiska partners.
Utvecklingen sker parallellt med att Europas försvarsutgifter ökar kraftigt. EU har aviserat ett stödpaket på 90 miljarder euro till Ukraina, och Tyskland har avsatt över 11 miljarder euro för försvarsstöd i år.
Initiativet ses också som ett sätt att ge nytt liv åt pressade delar av tysk industri.
Fler projekt är på gång. I Tyskland inleds även samarbete mellan Auterion och ukrainska Airlogix. I Danmark etablerar ukrainska Fire Point produktion av raketbränsle.
Läs mer: Efter kräftgången – Europas techbransch reser sig. Realtid
