Norska Kongsberg satsar på ett eget satellitsystem riktat mot försvar och myndigheter som vill bryta sitt beroende av Starlink. Så här påverkas Kongsbergaktien och europeiska försvarsinvesterare.
Norska Kongsberg bygger försvarssystem – i rymden
Dagens PS har tidigare rapporterat om hur Kongsberg säkrade en miljardorder från Lockheed Martin och hur aktien nådde årsrekord på 422,90 NOK. Nu adderar det norska försvarsbolaget ytterligare ett ben till sin expansionsstrategi – den här gången handlar det om rymden.
280 satelliter ska upp
Kongsberg bekräftar ett fördjupat samarbete med det amerikanska bolaget Spin Launch kring Meridian – en konstellation med 280 microsatelliter i låg omloppsbana (LEO), med planer på att växa till 1 200 satelliter på sikt.
Satelliterna byggs av Kongsbergägda NanoAvionics inom ramen för ett kontrakt värt 122,5 miljoner euro, cirka 1 161 miljoner kronor, och ska skjutas upp med hjälp av SpaceX i oktober 2026. Kongsberg Defence & Aerospace har dessutom gjort en strategisk investering på 12 miljoner dollar, cirka 113,7 miljoner kronor, i SpinLaunch och äger en minoritetspost i bolaget.
Kongsbergs ambition är att erbjuda en statsägd kommunikationsinfrastruktur och att äga hela värdekedjan själv, från satellit till markstation och systemintegration.
Man lär av historien med Ukraina
Det är en strategiskt välvald timing. Dagens PS har tidigare belyst hur Europa vaknar till i rymdkapplöpningen och hur beroendet av Starlink skapat geopolitisk oro. Ukrainakonfliktens lärdom är att när ett enda privat bolag kontrollerar kritisk militär kommunikationsinfrastruktur uppstår sårbarhet.
Det är exakt det problemet Kongsberg nu försöker lösa, och det finns köpare som lyssnar.
Robustare än markbaserade system
Meridian Defense, den försvarsinriktade varianten av konstellationen, är konstruerad för att dirigera data via rymden snarare än via markbaserade motsvarigheter, vilket ökar robustheten i störkänsliga miljöer.
Lösningen ska stödja militära operationer, ISR-datainsamling och krishantering. Det blir inte om en kommersiell bredbandstjänst som Starlink, utan om suverän statlig kontroll över kritisk kommunikationsinfrastruktur.
PS analays
Satsningen är logisk för Kongsberg, vars försvarsverksamhet svarade för nära 80 procent av koncernens omsättning under 2025 och vars orderstock vid årets slut uppgick till rekordnivån 125 miljarder norska kronor bara inom försvarsenheten.
Investerare bör dock notera att satellitkonstellationer är kapitaltunga och tidskrävand, och att de första operativa satelliterna inte kommer förrän sent 2027. Dessutom hårdnar konkurrensen i LEO-segmentet i och med EU:s eget Iris2-projekt i samma marknad.
Kongsbergs verkliga fördel är inte satellittekniken i sig, utan förmågan att sälja in ett komplett, certifierat försvarssystem till regeringar som är trötta på att vara beroende av Musk. Det är en position som kan visa sig vara värd mer än vad aktiemarknadens nuvarande värdering reflekterar – om orderboken faktiskt fylls.
Läs även: Svensk kärnkraft: ”Vi ska tillbaka till rollen vi hade på 70-talet”
Se även videon: Förvaltaren varnar: ”Försvarsbolag farligt högt värderade”
