På 1990-talet rådde det vilda västern i rysk ekonomi efter att Sovjetunionen övergick i en marknadsekonomi. Nu tyder en del på att vissa aspekter kan återkomma.
Ryssland kan tvingas uppleva ett nytt 1990-tal
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 11 nov. 2025Publicerad: 11 nov. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Den ryska ekonomin pressas hårt av krigets kostnader, västliga sanktioner och stigande räntor.
Samtidigt visar stora delar av industrin utanför försvarssektorn tecken på stagnation.
Enligt en tidigare rådgivare till Kreml, Alexey Chadayev, kan ryssarna behöver uppleva en ny smäll, precis som för 30 år sedan, skriver Daily Express.
Produktionen störtdök då
Trots regimens försök att upprätthålla bilden av stabilitet växer oron för en djupare ekonomisk nedgång som kan påminna om 1990-talets kollaps, då produktionen halverades och inflationen skenade.
Situationen understryker de ökande spänningarna mellan krigsekonomins kortsiktiga behov och landets långsiktiga ekonomiska hållbarhet.
“Devalveringen ökar, kostnaderna stiger och det finns ingen tillgång till billiga krediter. Alla står inför kassaflödesbrister och vi ser byteshandelns återkomst, precis som under de bortglömda dagarna på 1990-talet”, säger Alexey Chadayev.
ANNONS
Senaste nytt
Nästan tömt sin buffert
Sedan invasionen av Ukraina har den ryska staten kraftigt ökat sina militära och offentliga investeringar. Det har tillfälligt skapat tillväxt i vissa sektorer, medan andra delar av ekonomin har stagnerat.
ANNONS
Analytiker vid Finlands Bank och Handelshögskolan i Stockholm, som Yle har talat med, framhåller att utvecklingen nu bromsar in, och att tillväxten kan vara nära noll.
Rysslands nationella välfärdsfond, som länge fungerat som en buffert, är i det närmaste tömd.
Tvingas höja skatterna
Staten undviker att röra de sista reserverna och väljer i stället att höja skatter, bland annat momsen från början av 2026, som The Moscow Times har rapporterat om. Det innebär att kostnaden för kriget i allt högre grad förs över till befolkningen.
Trots den låga statsskulden på omkring 15 procent av BNP är Rysslands lånemöjligheter begränsade. Sanktioner hindrar utländsk upplåning, och även Kina bedöms undvika att låna ut.
Staten kan vända sig till inhemska banker, men det riskerar att tränga undan krediter till företag och hushåll. Den höga styrräntan på över 16 procent försvårar situationen ytterligare.
Fler sanktioner
De amerikanska sanktionerna mot de stora oljebolagen Rosneft och Lukoil väntas få betydande konsekvenser.
Om indiska och kinesiska köpare drar sig tillbaka kan de ryska skatteintäkterna från oljeexporten minska kraftigt.
ANNONS
Olje- och gasindustrin står för omkring en fjärdedel av statens inkomster, och redan nu produceras en majoritet av oljan under någon form av amerikanska sanktioner.
Ohållbar tillväxt
Utöver sanktionerna har ukrainska drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier slagit hårt mot energisektorn.
Över 20 anläggningar har träffats sedan sommaren, vilket påverkar exportintäkterna och bidrar till stigande inhemska bränslepriser.
Samtidigt går den ryska industrin på full kapacitet, framför allt inom vapenproduktion. En växande del av tillväxten drivs av militära beställningar snarare än civila investeringar.
Bedömare menar att denna krigsdrivna tillväxt inte är hållbar och att resurserna för civil produktion minskar.
Läs mer: Dråpslaget mot Meta – AI-pionjären överger skeppet. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS