För bara några veckor sedan sänkte Riksbanken styrräntan för att få fart på svensk ekonomi. Nu kommer siffror som visar att ekonomin redan tycks ha kommit igång – snabbare än banken räknat med.
Oväntade siffran: Riksbanken hade fel om Sverige


Mest läst i kategorin
Sveriges ekonomi utvecklades starkare än prognoserna i augusti.
Enligt Statistiska centralbyråns indikator steg BNP med 1,1 procent jämfört med juli. På årsbasis motsvarade det en uppgång på 2,4 procent, kalenderkorrigerat, skriver SCB.
Utfallet var klart högre än väntat. Ekonomer hade i förväg räknat med en stillastående utveckling.
Konsumerar mer igen
Den breda tillväxten förklaras framför allt av en återhämtning i hushållens konsumtion, som länge hållit tillbaka svensk ekonomi, samt en ökad aktivitet i näringslivets produktion.
BNP-indikatorn är en tidig och preliminär sammanställning, baserad på ett mer begränsat statistiskt underlag än de ordinarie kvartalsräkenskaperna.
Den används för att ge en snabb bild av utvecklingen i ekonomin. Månadssiffrorna kan revideras när mer komplett data blir tillgänglig.
Senaste nytt
Räntefönstret stängt för Riksbanken
Klart är att augustiutfallet stärker bilden av en återhämtning som nu tar bättre fart än tidigare bedömningar.
För Riksbanken kan utvecklingen komplicera läget. Räntan sänktes i september för att stimulera en svag ekonomi, men med ett starkare konjunkturläge minskar utrymmet för ytterligare lättnader.
Bedömare menar att centralbanken sannolikt inte hade genomfört sänkningen om de haft tillgång till dessa siffror vid beslutstillfället.
“Inte säkert”
“Med dagens siffror, om man hade haft de här siffrorna med sig, är det inte säkert att räntan hade sänkts i september”, säger Suzanne Spector på Danske Bank till TT.
Trots den positiva utvecklingen finns vissa dämpande faktorer. Arbetsmarknaden visar svagare signaler, bland annat genom minskningen av antalet lediga jobb.
Dessutom är det för tidigt att dra långtgående slutsatser av en enskild månad, skriver SCB.
Tydligare bild av Sveriges ekonomi
Kalenderjusteringen påverkar också jämförelsen, eftersom augusti i år hade en arbetsdag mindre än samma månad 2024.
Även med dessa reservationer är bilden tydlig: hushållen har börjat konsumera mer, samtidigt som industrin och tjänstesektorn ökat sin produktion.
Det stärker hoppet om att svensk ekonomi kan återhämta sig snabbare än väntat efter en lång period av låg tillväxt och hög ränta.
ANNONS

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.











