Brexit har fått Londons finanskvarter att halka efter flera andra stora europeiska städer. Nu tvingas Storbritannien hantera budgetproblemen som det för med sig.
Londons finanselit bidrar mindre till statskassan
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 31 okt. 2025Publicerad: 31 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Storbritanniens ekonomi står inför ett växande produktivitetsproblem.
Nya beräkningar från Office for Budget Responsibility (OBR) väntas visa att produktiviteten stiger betydligt långsammare än trott.
Det skapar ett hål i budgeten på upp till 20 miljarder pund fram till 2030 – och effekterna tillskrivs i hög grad Brexit, skriver The Guardian.
Flyttar till andra städer
Sedan folkomröstningen 2016 har Storbritannien tappat mark i jämförelse med sina europeiska konkurrenter.
Hundratals finansbolag har flyttat verksamhet, personal och tillgångar från London till städer som Frankfurt, Paris, Dublin och Madrid.
Enligt beräkningar har omkring 1 000 miljarder pund – motsvarande en tiondel av det brittiska banksystemet – flyttats till kontinenten.
Denna fragmentering har gjort finanssektorn mindre effektiv och ökat kostnaderna för både företag och myndigheter.
ANNONS
Senaste nytt
Svag produktivitet
ANNONS
Utvecklingen kommer vid en tidpunkt då landets produktivitet redan är svag efter finanskrisen 2008 och pandemin.
Medan många G7-länder återhämtat sig snabbare har Storbritannien haft en av de lägsta produktivitetstillväxterna i västvärlden.
Sedan 2019 har produktionen per arbetad timme ökat med knappt två procent.
Bidrar mindre till skatteintäkterna
Finanssektorn, länge den starkaste motorn i landets ekonomiska tillväxt, har tappat i betydelse. Städer som London, som tidigare varit Europas självklara finanscentrum, ser nu sin dominans utmanas.
Bankernas flytt till EU har skapat dubblerade roller och fler regulatoriska hinder. Samtidigt har sektorns bidrag till den brittiska skattebasen minskat.
För finansminister Rachel Reeves innebär lägre tillväxt svåra avvägningar i budgeten på grund av mindre skatteintäkter och minskat reformutrymme.
“Bättre utan Brexit”
Trots att regeringen avvisar en återgång till EU:s inre marknad försöker Reeves stärka banden till Europa och reformera City of London för att återvinna konkurrenskraften.
ANNONS
Samtidigt varnar ekonomer för att den finansiella sektorn inte längre kan bära ekonomin som tidigare – och att Storbritannien nu står inför ett vägval mellan att diversifiera sin tillväxt eller fortsätta beroendet av en försvagad finansindustri.
”Man går runt i Canary Wharf och City och tänker: ’Wow, det här ser fantastiskt ut, vem sa att Brexit skulle bli dåligt?’ Det är fantastiskt. Men det skulle troligen ha varit ännu bättre utan Brexit”, säger William Wright, vd för tankesmedjan New Financial.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS