Danmark lockar globala investerare med säkerställda obligationer. Det hela började när Köpenhamn brann 1795, och ekar ännu i dag på den danska bolånemarknaden.
I Danmark är obligationer med säkerhet i fast egendom ett lockbete för globala investerare. Landet har världens största marknad för säkerställda obligationer, och det började när Köpenhamn brann för flera hundra år sedan.
Rika gick ihop om lån
Efter den stora branden 1795 är det svårt att få personliga lån, och förmögna danskar går ihop om ett då nytt koncept. De ger ut obligationer mot egendom, skriver Bloomberg.
Danmark har sedan dess utvecklat en ganska unik inställning till bolånefinansiering, och försäljning av säkerställda obligationer. Det lockar globala investerare – också när inflationen rusar.
Extra säkra lån
Lånen är så att säga extra säkra: de är direkt knutna till tillgångar. I dag finns runt 450 miljoner dollar (drygt 4,5 miljarder) i säkerställda obligationer uppbackade av bostadslån, enligt Bloomberg. Den danska modellen går ut på att särskilda långivare säljer särskilda obligationer på begäran av låntagare. Låntagarna får utdelning.
Om en låntagare inte kan betala tar de danska bankerna över säkerheten. Förr hade de flesta säkerställda obligationer i Danmark en ränta bunden på 30 år. Då var köparna mestadels danska pensionsfonder. Det krävdes särskilda kunskaper och lokalkännedom eftersom låntagarna hade rätt att köpa tillbaka dem för försäljningspriset fyra gånger per år – en osäker investering, med andra ord.
Regeländring i Danmark
Reglerna ändras under det tidiga 2000-talet. Det blir tillåtet med korttidsobligationer, som ger större variation och större kassaflödessäkerhet, skriver Bloomberg. Och långivare börjar marknadsföra sig till utländska investerare. 2022 är ungefär en fjärdedel av marknaden i utländska händer.Reglerna säger att 80 procent av ett bostadsköp får finansieras genom säkerställda obligationer.
Låntagarna aktiva på marknaden
Marknaden är aktiv – när den danska korttidsräntan sjunker under noll och de bundna bostadslånen ligger på 0,5 procent rusar låntagarna till de långa obligationerna. När den ekonomiska politiken stramas åt och räntorna stiger köper låntagarna tillbaka sina obligationer – under det pris de betalat.
Läs även: ECB stödköpte obligationer för miljarder
Läs även: Klassiska 60/40-strategin håller – men inte lika bra?
