Calmfors sågar politikernas miljardlån: "En bättre chans får man inte"

Upp- och nervända världen

Calmfors återkommer flera gånger till ett resonemang som han beskriver som “principlöshet” i både regeringens och oppositionens hållning. Det gäller inte bara försvarsutgifterna.

Under de senaste tio åren har han tillsammans med andra ekonomer argumenterat för att Sverige tillfälligt borde öka sina investeringar i energi, klimatomställning, transportinfrastruktur samt vatten- och avloppssystem. Det är fråga om tillfälligt högre utgifter som det finns goda skäl att låna till för att inte belastningen på dagens generation ska bli för stor, menar han.

Dessa förslag har avvisats av politiken.

“Då var det farligt att låna till tillfälligt höga investeringar som främst skulle gynna framtida generationer. Men nu vill man låna till något som är permanent”, säger Calmfors.

Enligt regeringen ska kärnkraftens investeringar finansieras inom det ordinarie budgetutrymmet, medan huvuddelen av de ökade försvarsutgifterna som ska bestå läggs utanför via lån. Det är enligt honom precis vad man bör undvika.

Regeringen och Tidöpartierna har i budgetpropositionen motiverat upplägget med att en skattefinansiering “tränger undan andra offentliga utgifter”. Det gör honom skeptisk.

“De argumenten gäller lika mycket i framtiden. Varför skulle det vara lättare att skära i andra utgifter eller höja skatter först 2030, när man säger att den permanenta finansieringen ska börja fasas in?”

Läs även:
Vem ska betala notan för Sveriges historiska upprustning? Realtid

En politisk förklaring från Calmfors

Efter SVT:s Agenda, där Calmfors ställde ett par frågor till både finansminister Elisabeth Svantesson och Socialdemokraternas Mikael Damberg, uttrycker Calmfors oro över svaren från politikerna.

“Problemet är att man signalerar till väljarna att det här inte behöver kosta i nutid. Då vänjer man väljarna vid att permanenta satsningar kan betalas med lån.”

Varför gör politiken då detta, trots kritik från ekonomer i flera läger? Calmfors ger en politisk förklaring snarare än en ekonomisk.

“Politikerna var tidigare fångna i tanken att man absolut inte får låna. Så kommer Nato-kravet om högre försvarsutgifter, och då blir de rädda för politiskt motstånd mot att höja försvarsutgifterna. Man lånar för att undvika konflikter.”

Enligt honom handlar det om att hålla ihop blocken. Särskilt i en fråga där inget parti vill bära kostnaden för en skattehöjning när hotbilden uppfattas som akut.

“Då blir finansieringen sekundär. Man har helt enkelt tyckt att det viktigaste är att enas om att satsa mer på försvaret.”

Han understryker samtidigt att själva utbyggnaden är nödvändig.

“Det allra viktigaste är att vi skaffar ett starkare försvar. Det är överordnat allt. Men det vore ännu bättre om vi inte lånefinansierade det.”

Calmfors pekar på att flera europeiska länder hamnat i den situation han varnar för och att upprepade undantag blivit norm.

“Jag tror att vi riskerar att hamna där om vi visar att principerna inte längre gäller.”

Calmfors: “En bättre chans får man inte”

Sammantaget målar han en bild av ett läge där Sverige hade möjligheten att ta obekväma beslut och sannolikt fått stöd för det. I stället har politiken valt en enklare väg.

“Det här är en unik situation. Det är väldigt stor enighet i Sverige om stödet till Ukraina och om att satsa mer på försvaret. Det är därför jag tycker det är så olyckligt. En bättre chans att övertyga väljarna om att vår säkerhet måste få kosta får man inte”, säger Calmfors.