Det ser allt tuffare ut i de ryska statsfinanserna, menar experter. Lägre oljepriser sätter pris, och nästa år kan bli avgörande.
2026 kan bli året då Rysslands ekonomi knäcks
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 30 dec. 2025Publicerad: 30 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Rysslands statsfinanser pressas allt hårdare när olje- och gasintäkterna faller till nivåer som inte setts sedan pandemikraschen 2020.
Enligt beräkningar baserade på officiell statistik väntas statens inkomster från energisektorn i december nästan halveras jämfört med samma månad i fjol och landa runt 410 miljarder rubel.
Det innebär den svagaste månadsnivån sedan augusti 2020, då oljepriset kollapsade i spåren av covid-19, skriver Realtid med hänvisning till Reuters.
Lägre oljepriser en viktig del
För helåret 2025 pekar siffrorna mot ett tapp på nära 25 procent, till omkring 8,4 biljoner rubel.
Det är lägre än finansdepartementets reviderade prognos och långt under de nivåer som låg till grund för årets budget.
Utvecklingen drivs av lägre globala oljepriser, pressade priser på rysk Urals-olja samt en starkare rubel, vilket minskar exportintäkterna räknat i inhemsk valuta.
ANNONS
Senaste nytt
Dyrt krig
Olje- och gasintäkterna står för cirka en fjärdedel av den ryska statens inkomster och är avgörande för finansieringen av försvar, säkerhet och sociala utgifter.
ANNONS
Samtidigt har kriget i Ukraina kraftigt ökat budgettrycket.
Underskottet i december väntas bli betydande och täckas genom ökad statlig upplåning, men blickarna riktas redan mot 2026, som bedöms bli ännu mer ansträngt, skriver Washington Post.
Svårt att betala tillbaka
Bakom de fallande intäkterna finns också ett finansiellt system under växande stress.
Ryska banker sitter på stora volymer omstrukturerade lån till både hushåll och företag, vilket döljer omfattningen av problemen i balansräkningarna.
Försenade lån har ökat snabbt under 2025 och tillväxttakten är betydligt högre än året innan, ett tecken på att betalningsförmågan försämras.
Måste hålla räntorna höga
Centralbanken har samtidigt tvingats hålla räntorna på höga nivåer för att bekämpa inflationen. Det har slagit hårt mot investeringar, företagens lönsamhet och hushållens konsumtion.
Tecken på avmattning syns i minskade utgifter för konsumtionsvaror och ökande rapporter om permitteringar och uteblivna löneutbetalningar.
ANNONS
Flera oberoende bedömare pekar nu på en förhöjd risk för en systemkris mot slutet av 2026, särskilt om energipriserna förblir låga och sanktionstrycket ökar ytterligare.
Läs mer: Fintech växer snabbt – 2026 kan bli genombrottsår. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
Alla dina digitala tillgångar. Ett konto.
På Bybit samlar du alla dina kryptotillgångar på ett och samma konto. Handla, låna och använd ditt saldo utan att flytta värde mellan plånböcker. En enklare, tydligare och mer flexibel handelsupplevelse. En ny standard.
Kom igång!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS