Framtiden efter pandemin är oviss och historiker blickar nu tillbaka i historien för att utmärka typiska trender efter pandemier. Ökat spenderande, mer risktagande och större krav på politiker är de tydligaste spaningarna. 

Fastän coronapandemin fortfarande härjar i världens fattigare länder börjar rikare länder kunna se ljuset i tunneln. Det är dock svårt att föreställa sig en värld post-corona. Eftersom dagens situation är så ovanlig har tidningen The Economist analytiker gått tillbaka till andra historiska pandemier för att hitta ledtrådar på vad som kan komma att ske. 

Många analytiker tror att USA:s ekonomi kommer att växa med 6 procent det här året, mycket mer än tillväxttakten innan pandemin började. Många andra länder har också redan nu börjat se en starkt växande ekonomi, Sverige inkluderat.

Förmodligen inget ”roaring 20s”

En blomstrande ekonomi är dock ovanlig efter pandemier, enligt historikerna. Visserligen brukar länders BNP återhämta sig efter kristider, men idén om att vi kommer uppleva en form av “roaring 20s” är inte särskilt trolig. Faktum är att 1920-talet inte var så pass glamoröst som många tror, utan att folk mer gick tillbaka till sina gamla vanor.

Historikerna har dock också kunnat urskilja att människor efter pandemier faktiskt börjar spendera mer pengar. Anledningen till detta är att pandemier ofta ger människor chansen att spara mycket mer än de brukar, för att sedan spendera det när krisen är över. I slutet på 1800-talet då England drabbades av smittkoppor mer än dubblades hushållens besparingar runt om i landet. 

Fler startups och nya affärsmetoder

En ytterligare spaning är att människor tenderar att ta mer risker efter pandemier. Till exempel kan man se att européer efter digerdöden blev mer äventyrsfulla och att många efter spanska sjukan öppnade sina egna företag och testade nya affärsmetoder. Den här trenden börjar redan synas i dag.

Något som också brukar ske efter pandemier är att människor börjar kräva mer av politiker, som i vissa fall resulterar i uppror och oordning. London School of Economics har redan utfört en undersökning som visar att människor efter pandemin blivit mer motvilliga till ojämlikheter och orättvisor och börjat kräva politisk förändring. 

ANNONS
ANNONS

Läs hela artikeln på The Economist.

Läs mer:  Johan Carlsson: I sommar kan epidemin ebba ut