Hainan-ön har hittills varit känd för sin turism. Men nu är det också tänkt att det ska bli en hubb för frihandel i Kina.
Kinas stora experiment – en ö med frihandel
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 02 feb. 2026Publicerad: 02 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Kina har tagit ett av sina största steg på årtionden för att liberalisera handeln, åtminstone i sina egna ögon.
Det handlar om att omvandla den tropiska ön Hainan till världens största frihandelszon.
Reformen trädde i kraft i december och presenteras av kinesiska myndigheter som ett tydligt besked till omvärlden om att landet fortsätter att öppna sin ekonomi, skriver The Economist.
Skatterna ska sänkas
Frihandelszonen innebär att nära tre fjärdedelar av alla varor nu kan importeras till Hainan utan tull.
Varor som förädlas på ön och där minst 30 procent av värdet tillförs kan därefter säljas vidare på det kinesiska fastlandet utan extra avgifter.
Samtidigt sänks skatterna kraftigt för företag i prioriterade sektorer och för höginkomsttagare, medan reglerna för kapitalrörelser lättas något. Resenärer från 86 länder kan dessutom resa in visumfritt.
ANNONS
Senaste nytt
Reglerat system
Satsningen är ambitiös även geografiskt. Hainan är nästan lika stort som Taiwan och vida större än Hongkong, som länge fungerat som Kinas viktigaste frihandels- och finansnav.
ANNONS
Till skillnad från Hongkong är dock Hainans finansiella system fortsatt relativt strikt reglerat, vilket dämpar förväntningarna på att ön snabbt ska ta en liknande roll.
Hainan har länge haft svårt att etablera sig som ekonomisk motor. Trots stark turism, återkommande internationella forum och landets viktigaste rymdhamn har tillväxten varit ojämn.
Ligger under snittet
BNP per capita ligger under riksgenomsnittet och långt efter andra särskilda ekonomiska zoner som Shenzhen.
Isoleringen från fastlandet, både geografiskt och infrastrukturellt, har bidragit till svag konkurrenskraft inom industrin.
Samtidigt ses just avskildheten som en fördel av beslutsfattare i Peking. Hainan används som testmiljö för reformer som anses för känsliga att genomföra direkt på fastlandet.
Ett exempel är försök med mindre restriktiv internetåtkomst för utvalda företag, vilket möjliggör tillgång till internationella plattformar som annars är blockerade i Kina.
Drar nytta av reglerna
Vissa sektorer har redan börjat dra nytta av de nya reglerna. Förädlingsindustri, livsmedelsproduktion och medicinsk turism pekas ut som tidiga vinnare.
ANNONS
Samtidigt är intresset från utländska industriföretag ännu försiktigt, med hänvisning till brist på kompetens, leverantörsnätverk och skalfördelar.
För Kinas ledning är Hainan ett långsiktigt projekt. Målet är att ön ska bli en globalt inflytelserik frihandelszon till mitten av detta århundrande.
Läs mer: Kinas dolda utrustning får fastighetsägare att agera. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS