Det är kineserna som leder den globala kapplöpningen om mineraler. När man tittar på siffrorna bakom är det inte så konstigt.
Kinas enorma mineralsatsning: 1 200 miljarder
Kina har sedan 2023 investerat över 120 miljarder dollar, omkring 1 200 miljarder kronor, i globala projekt för kritiska mineraler, enligt en ny rapport från tankesmedjan Climate Energy Finance.
Satsningarna omfattar råvaror som litium, koppar, nickel och sällsynta jordartsmetaller – alla avgörande för den snabbt växande marknaden för ren energi och elektrifiering.
Investeringarna är en del av en bred strategi för att säkra tillgång till resurser och stärka kontrollen över globala leveranskedjor, något Dagens PS har rapporterat om förut.
Dominerar marknaden
Samtidigt bygger kinesiska aktörer ut infrastruktur som hamnar, järnvägar och energisystem i värdländerna.
Modellen, där infrastruktur finansieras i utbyte mot tillgång till naturresurser, har blivit särskilt framträdande i Afrika, skriver Oilprice.com.
Kina har redan en dominerande ställning inom förädling av kritiska mineraler och står för en stor majoritet av den globala kapaciteten inom exempelvis sällsynta jordartsmetaller och batterikomponenter.
Stora investeringar
Genom att även expandera i utvinning och lokal bearbetning stärker landet ytterligare sitt grepp om framtidens energisystem.
Flera av de mest betydande projekten finns i Afrika. I Demokratiska republiken Kongo har kinesiska bolag kraftigt byggt ut produktionen av kobolt och koppar, vilket gjort landet till en central nod i den globala batterikedjan.
Samtidigt har investeringar i Zimbabwe lett till stora anläggningar för litiumbearbetning, där produktion av både koncentrat och mer förädlade material ökar snabbt.
Belastar ekonomin
Även i Zambia, Guinea, Mali och Kamerun har kinesiska företag etablerat eller expanderat gruv- och industriprojekt, vilket The Economist har skrivit om.
Parallellt sker satsningar på vidareförädling, som smältverk och batterifabriker, vilket gör att värdekedjan i allt större utsträckning flyttas närmare råvarukällorna.
Trots ekonomiska möjligheter väcker utvecklingen växande oro. Kritiker pekar på att flera värdländer tar på sig stora skulder kopplade till kinesisk finansiering.
I vissa fall har dessa skulder blivit en betydande belastning för statsekonomin.
Mineraler centrala i omställningen
Det finns också farhågor om begränsade lokala effekter. Kinesiska företag använder ofta egen arbetskraft och importerar material, vilket minskar möjligheterna till jobbskapande och teknologisk kunskapsöverföring.
Bristande insyn i avtalen har dessutom lett till frågor om transparens och kontroll över nationella naturresurser.
Samtidigt fortsätter efterfrågan på kritiska mineraler att öka kraftigt i takt med den globala energiomställningen.
Läs mer: AI-entreprenör gripen – anklagas för miljardsmuggling. Realtid
