De senaste årtiondena har varit exceptionella i Kinas historia. Från att ha varit helt i västvärldens händer är situationen nu närapå den omvända vad gäller teknik.
Kina lärde sig av väst – nu är man på väg att ta över


Mest läst i kategorin
Kina var länge beroende av väst för teknik och industriellt kunnande. Men det fanns tidigt en plan att göra sig kvitt från det.
Genom målmedvetna satsningar, kunskapsöverföring och en stark hemmamarknad har landet byggt upp egen spetskompetens och är i dag ledande inom flera nyckelområden.
Frågan är nu hur Kina väljer att använda sitt växande teknologiska inflytande, skriver forskaren Kyle Chan i en analys i Financial Times.
Kunde ta del av kunskapen
Under flera decennier byggde Kina upp sin industriella bas genom att locka till sig utländska företag med tillgång till en enorm marknad och låga arbetskraftskostnader.
Amerikanska och europeiska bolag etablerade fabriker och joint ventures, samtidigt som kinesiska företag och arbetstagare tog del av teknik, produktionsprocesser och managementkunskap.
Detta bidrog till att kinesiska leverantörer successivt klättrade i värdekedjorna.
Senaste nytt
Har blivit ledande
I dag syns resultatet tydligt inom områden som elbilar, batterier, drönare och sällsynta jordartsmetaller.
Kina har blivit globalt ledande inom flera av dessa sektorer, vilket har lett till att västerländska företag i ökande utsträckning söker samarbete med kinesiska aktörer för att få tillgång till teknik och plattformar.
Exempel finns inom fordonsindustrin, där europeiska och amerikanska biltillverkare licensierar batteriteknik eller ingår partnerskap med kinesiska elbilsbolag.
Försöker kontrollera exporten
Även inom bioteknik, robotik och artificiell intelligens har kinesiska företag blivit viktiga teknikleverantörer, vilket Realtid har skrivit om tidigare.
Utvecklingen är ingen slump, utan resultatet av en långsiktig industripolitik där kinesiska myndigheter aktivt har främjat teknikinförsel, kompetensuppbyggnad och innovation, menar Chan.
När landet nu nått teknologisk framkant har fokus delvis skiftat till att skydda den egna kunskapsbasen.
Kina har infört och skärpt exportkontroller på nyckelteknologier och råvaror, samtidigt som myndigheterna blivit mer restriktiva till att känslig teknik flyttas utomlands.
Kan möta motstånd
Samtidigt skapar den ökade kinesiska teknologiska tyngden geopolitiska spänningar.
Affärer där kinesiska teknikbolag köps upp eller finansieras av västerländska aktörer granskas allt hårdare, både i USA och i Kina.
Företag försöker i vissa fall hantera detta genom att flytta huvudkontor eller förändra ägarstrukturer, men sådana lösningar riskerar att möta motstånd från Peking.
Läs mer: AI-rebeller vill utmana techbolagen – med mer reglering. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.












