Den lilla ön Tonga blev helt utan internet efter att en undervattenskabel gick av. En ny bok argumenterar för att dessa kablar är mer avgörande – och sårbara – än vad vi har förstått.
Internet slogs ut i ett helt land – avslöjade sårbarheter
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 02 jan. 2026Publicerad: 02 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Världens internettrafik vilar till stor del på en sårbar infrastruktur som få användare reflekterar över.
Det handlar om de cirka 1,4 miljoner kilometer fiberoptiska kablar som löper längs havsbottnarna och transporterar omkring 99 procent av all global datatrafik.
I en ny bok av forskaren Samanth Subramanian uppmärksammas hur utsatt detta system är – både för naturkatastrofer, olyckor och geopolitisk konflikt, skriver The Economist.
Kopplades bort från nätet
Ett tydligt exempel inträffade i januari 2022, när ett kraftigt vulkanutbrott vid Hunga Tonga–Hunga Ha’apai slet av den enda undervattenskabeln som förband Tonga med omvärlden.
Följden blev att landet i praktiken kopplades bort från internet. Banker tvingades stänga, sjukvården kunde inte dela patientinformation och flygtrafiken påverkades.
Även satellitbaserade reservsystem visade sig vara beroende av fungerande nätuppkoppling.
Samanth Subramanian menar att Tonga-incidenten illustrerar en bredare sårbarhet som gäller alla uppkopplade samhällen.
ANNONS
Senaste nytt
Tar samma väg
ANNONS
Det digitala molnet framställs ofta som gränslöst och abstrakt, men är i praktiken djupt förankrat i fysisk infrastruktur som är tunn, oskyddad och koncentrerad till vissa strategiska rutter.
Boken beskriver hur dagens kabeldragningar till stor del följer samma väg som 1800-talets telegrafkablar, delvis av historiska skäl men också för att dessa vägar redan bedömts vara relativt säkra.
Samtidigt lyfts hur ett fåtal specialiserade företag ansvarar för både utläggning och reparation, vilket skapar flaskhalsar vid avbrott.
Riskerar att förstöras
Utöver naturfenomen hotas kablarna av mänsklig aktivitet. Ankare kan orsaka oavsiktliga skador, medan statliga aktörer i ökande grad misstänks använda kabelbrott som politiskt påtryckningsmedel.
Spänningar mellan USA och Kina har bidragit till att samarbetet kring den globala infrastrukturen fragmenteras, med ökade restriktioner kring vilka fartyg och bolag som får delta i kabelprojekt.
Samtidigt spelar stora teknikbolag en växande roll som finansiärer och huvudkunder, vilket väcker frågor om maktkoncentration.
Läs mer: Grönlands statsminister sågar USA: “Respektlöst”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS