Det blir allt färre aktörer i den schweiziska finansbranschen. Med minskad banksekretess och flera stora sammanslagningar ändrar sektorn skepnad.
Inte längre rikas gömställe – finanslandet stramar åt kontrollen


Mest läst i kategorin
Schweiz har länge varit känd för en stor och livkraftig finanssektor.
Men snart kan verkligheten bli en annan.
Strängare regelverk och en våg av sammanslagningar har på kort tid minskat antalet aktörer, särskilt bland mindre förmögenhetsförvaltare och privatbanker, skriver Financial Times.
Siffrorna är tydliga
Enligt landets finansinspektion hade 1 570 institutioner licens i oktober, jämfört med över 2 000 innan nya regler trädde i kraft 2022.
Antalet privatbanker har under det senaste decenniet sjunkit från drygt 100 till 82, och konsulthuset KPMG bedömer att siffran kan falla under 70 före 2030.
Bakgrunden är den så kallade Finia-lagen, som införde licenskrav och tillsyn även för mindre förvaltare och stiftelsetrustees.
Senaste nytt
Har avskaffat känd banksekretess
Syftet var att harmonisera Schweiz med internationella standarder och stärka förtroendet efter flera år av skandaler och press på landets finansimage.
Resultatet har blivit högre administrativa kostnader och ökad komplexitet, vilket gör det svårt för små aktörer med begränsade tillgångar att klara sig.
Med mindre strikt banksekretess och införandet av globala regler för skatteinformation har samtidigt förändrat branschens affärsmodell i grunden.
Går inte att gömma pengar på samma sätt
Schweiz är inte längre en tillflyktsort för dolt kapital, och många småförvaltare har tappat sin tidigare nisch.
Trycket ökade ytterligare efter den framtvingade sammanslagningen av Credit Suisse och UBS 2023, som skapade en bank med tillgångar motsvarande omkring dubbla den schweiziska BNP.
Regeringen och tillsynsmyndigheten Finma har sedan dess skärpt tillsynen över systemviktiga banker.
UBS måste öka sitt eget kapital
Det nya regelpaketet kan innebära att UBS måste öka sitt kapital med upp till 26 miljarder dollar inom ramen för en förstärkt ”too-big-to-fail”-regim, vilket banken inte uppskattar, som Reuters har rapporterat om.
Samtidigt får Finma utökade befogenheter att ingripa tidigare vid risker och ställa ledningar till svars.
Myndigheten betonar att målet är sund styrning snarare än att belasta mindre banker, men skillnaden mot andra finanscentra väcker oro.
Går i motsatt riktning
Medan USA försöker minska regleringen och EU samt Storbritannien skjuter upp delar av Basel III går Schweiz i motsatt riktning.
Banker och politiker varnar nu för att konkurrenskraften kan urholkas när regelbördan växer.
Trots konsolideringen har de totala tillgångarna under förvaltning fortsatt att öka, men långsammare än i nya finanscentra som Singapore och Hongkong.
Läs mer: Klimatkrisen kräver fantasisummor – vem ska betala? Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.












