Striden om skogen: Ska Sverige betala för att låta träden stå kvar?

”Vi alla tjänar på skogen”

Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet, har länge drivit frågan om att ersätta skogsägare för att bevara träden.

”Om du ser skogen som en gemensam tillgång är det naturligt att vi alla betalar för att hålla den stående”, säger hon till Bloomberg. ”Vi alla drar nytta av den rekreation, biologiska mångfald och klimatnytta som skogen ger”. 

Industrin varnar för konsekvenser

Skogsindustrins branschorganisation är däremot starkt kritisk. Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, menar att förslaget skulle slå hårt mot hela sektorn.

”Mycket råvara kommer att tas bort från marknaden om lagstiftningen går igenom”, säger hon. ”Småskaliga sågverk riskerar också att stänga på grund av ökade råvarukostnader”. 

En rapport från branschen varnar för att så många som 7 200 jobb kan hotas – och då i en industri som redan pressats hårt av digitaliseringen och minskad efterfrågan på papper.

“Skogsindustrierna menar att det är en björntjänst för klimatet och samhället i stort. Bäst för klimatet och Sverige är att fortsätta på den inslagna vägen och låta ett aktivt skogsbruk, med omsorg om biologisk mångfald, bidra både till ökad kolinbindning och avkastning i form av jobb och välfärd”, skrev Skogsindustrierna tidigare i år.

Politisk spricka

Även politiskt har förslaget väckt hård kritik. 

“Den lokala acceptansen och Sveriges konkurrenskraft är avgörande. Det handlar om många små skogsbrukare och bärande industrier som riskerar att hamna i skottgluggen. Jag kommer inte att acceptera dåliga förslag på osäkra grunder”, sa Carl-Wiktor Svensson, Kristdemokraternas ledamot, i fjol. 

Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen kallar idén ”en väldigt dålig idé” och menar att det skulle skada svensk industri. 

Han uttrycker också förhoppningar om att EU backar från sina klimatambitioner, vilket skulle göra nationella åtgärder överflödiga.

Marknaden går före

Samtidigt som politikerna grälar har privata aktörer redan börjat agera. Estniska Arbonics, ett bolag som förmedlar koldioxidkrediter mellan skogsägare och företag, startade verksamhet i Sverige i våras. Redan har man haft kontakt med omkring 500 svenska skogsägare.

”De har väntat på något liknande”, säger bolagets grundare Kristjan Lepik. 

Han menar att skogsbruket som tillgångsklass är på väg att förändras i grunden: ”Människor kommer att bli förvånade över hur mycket skogsbruket har förändrats till 2030”. 

”En tredje inkomstkälla”

En av de första svenska skogsägarna att haka på är Mats Liss i Dalarna, som äger 100 hektar skog. Han har nyligen tecknat ett avtal med Arbonics som omfattar halva hans mark.

”Vi får redan intäkter från timmerförsäljning, liksom glädje av att tillbringa tid i skogen”, säger han. 

”Koldioxidintäkter kan nu ge en tredje fördel”. 

Med statsbudgeten i september väntas regeringen signalera om förslaget blir verklighet. Tills dess fortsätter frågan att splittra landet: är skogen mest värd som råvara – eller som kolsänka?

Läs också: Vildare skogsbruk – skogen ska sköta sig själv. Dagens PS