Dagens PS

Krisen som inte kom: Basindustrin klarade elprissmällen

Billerud
Svensk basindustri tycks inte ha påverkats nämnvärt av höga elpriser. I varje fall när det gäller sysselsättningen. Det visar färsk svensk forskning. På bilden pappersbruket i Skärblacka utanför Norrköping. (Foto: Johan Nilsson/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 04 feb. 2026Publicerad: 04 feb. 2026

Trots energikris, krig i Europa och rekordhöga elpriser har jobben i svensk basindustri varit oväntat stabila, visar ny forskning.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

När elpriserna sköt i höjden under energikrisen 2022 befarade många att svensk basindustri skulle tvingas skära ned. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet visar att sysselsättningen inom flera av landets mest energiintensiva industrisektorer har varit stabil. Detta trots både krig i Europa och kraftigt ökade energikostnader.

Studien har analyserat hur prisförändringar på el och fossila bränslen påverkat stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin. Dessa sektorer är särskilt elintensiva och stod i fokus när elpriserna rusade vintern 2022, i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Inga eller små effekter

Forskarna har följt utvecklingen både på kort och medellång sikt, upp till fem år framåt, och resultaten visar små eller inga effekter på sysselsättningen. Och då gäller det både i industrin som helhet och i de mest energiintensiva delsektorerna.

”Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, cirka 5–20 procent beroende på sektor”, säger professor Tommy Lundgren vid Sveriges lantbruksuniversitet, i en skriftlig kommentar.

Läs mer: Elpriser bromsar investeringar i Sverige (Dagens PS)

Enligt forskarna kan industrins stabilitet delvis förklaras av att energikostnaderna, trots kraftiga prisökningar, fortfarande utgör en begränsad andel av de totala produktionskostnaderna. Dessutom kännetecknas basindustrin av långsiktiga investeringar och trögrörliga produktionsstrukturer. Det gör snabba anpassningar svåra.

Samtidigt pekar studien på utmaningar framåt. Den gröna omställningen kräver omfattande elektrifiering när fler verksamheter ska ersätta fossila bränslen med el. Utbyggnaden av väderberoende energislag som sol- och vindkraft väntas dessutom leda till större variationer i elpriserna. Och i vissa fall högre priser.

ANNONS

Förändring kan ta tid

ANNONS

Redan i dag påverkas särskilt södra Sverige av elpriserna på den europeiska marknaden, eftersom systemen är sammankopplade. När EU samtidigt stramar åt handeln med utsläppsrätter och gör fossil energi dyrare, kan kostnadstrycket öka ytterligare.

”Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott”, säger Hanna Lindström, biträdande lektor vid Umeå universitet.

Läs mer: Höga elpriser hotar Europas industri – tappar i konkurrensen

Studien sträcker sig under perioden före och under energikrisen 2021–2023. Men den inkluderar inte någon längre uppföljning efter krisens mest akuta skede. Fokus har legat på inköpt nät-el och analyserar inte el som produceras i egen regi, exempelvis inom skogsindustrin.

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att industrin är opåverkad av framtida elprisförändringar, utan snarare att effekterna på sysselsättning och energival hittills varit begränsade.

Studien publiceras i tidskriften Energy Economics och ingår i ett forskningsprojekt finansierat av Forte. Projektet har fokus på den gröna omställningens konsekvenser för svensk industri.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Roland Klinga
Roland Klinga

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Roland Klinga
Roland Klinga

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

ANNONS
ANNONS