Omkring en miljon svenskar sparar i indexfonder. Nu varnar allt fler för att metoden med ”dumma pengar” är historiskt dyr, även här i Sverige.
Indexfällan: Historiskt dyrt att följa efter "dumma pengar"
Så kallade passiva fonder var en gång en kontroversiell idé som kallades för ”värre än marxism” av börsmäklaren Bernstein, men har tagit över allt mer och mer än hälften av spararnas kapital finns nu i indexfonder enligt den amerikanske investeraren Michael Burry, känd för att ha förutsett finanskrisen 2008.
Följer fasta regler
Passivt kapital följer fasta regler. Pengar som strömmar in i indexfonder fördelas efter börsvärde utan att ta hänsyn till fundamenta. Det har orsakat en allt mer koncentrerad marknad, där börsuppgången till stor del drivits av ett begränsat antal mycket stora bolag.
”Nu tror jag att hela marknaden faller samtidigt, och det blir väldigt svårt att äga aktier och samtidigt skydda sig”, sa Michael Burry i slutet av förra året då han valde att stänga ned sin fond och ta ut pengarna från börsen.
Dumt med ”dumma pengar”?
Nu kommer varningarna för indexfonder även i Sverige.
Enligt en analys av Marcus Fridell på Privata Affärer har värderingen på aktierna i populära svenska indexfonder stigit kraftigt och ligger nu tydligt över historiska nivåer.
När värderingarna stiger snabbt menar Fridell att säkerhetsmarginalen för investerare minskar. Det innebär att marknaden kan bli mer känslig för negativa nyheter eller ekonomiska förändringar. Om aktierna redan är högt värderade finns det mindre utrymme för ytterligare uppgång och större risk för korrigeringar.
Att investera i indexfonder har varit lönsamt under lång tid, då de ”dumma pengarna” följt efter i den generella börsuppgången.
Men den strategin kan också bli kostsam om det går snabbt utför. De fasta reglerna gör också att det kommer att bli säljtryck från indexfonderna om jättarna väl börjar falla och fonderna måste viktas om efter börsvärde.
Läs mer: Passiva pengar gör börsen dummare – blåser upp bubbla?
