Dagens budgetregler riskerar att bromsa nödvändiga framtidssatsningar. De anser tre ekonomiprofiler i en debatt artikel i Dagens Nyheter.
Ekonomiprofessorer: Kommande generationer kommer få betala
Jenny Folkesson
Uppdaterad: 19 juni 2025Publicerad: 19 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Bakom debattinlägget står Getinges huvudägare Carl Bennet och ekonomerna Pontus Braunerhjelm och Anders Broström. Det handlar om stora investeringsbehov, inte minst inom infrastruktur, försvar och energiförsörjning.
De hotas av dagens budgetregler som riskerar att bromsa de nödvändiga framtidssatsningarna, anser artikelförfattarna.
För att undvika det föreslår de att statsbudgeten delas ut i två.
Läs mer: Privat kapital ska rädda nya vägar. Dagens PS
Budgetregler sätter käppar i hjulet
För att undvika att budgetreglerna sätter käppar i hjulet vill författarna ändra på dem och dela upp statsbudget i dels en driftsbudget för löpande utgifter, dels en kapitalbudget för långsiktiga investeringar. Den senare bör vara finansierad genom lån, anser skribenterna:
“Det är inte heller rimligt att finansiera höjda statliga utgifter via omfattande skattehöjningar – ett högre skattetryck riskerar att hämma tillväxten och leda till oönskad skatteplanering som också går ut över framtida generationer”, skriver de.
ANNONS
Senaste nytt
Nya budgetregler hade byggt en buffert
Om investeringarna i stället skjuts upp drabbas alltså framtida generationer ekonomiskt. Men det kan även slå socialt. Detta eftersom man lämnar efter sig eftersatta vägar, järnvägar och energiförsörjning i en tid då befolkning och klimatkris redan pressar resurserna.
ANNONS
En kapitalbudget skulle möjliggöra satsningar på exempelvis forskning, där de tre männen föreslår att Sverige ökar anslagen från 1 till 2 procent av BNP. De vill behålla ett stramt finanspolitiskt ramverk, men samtidigt reservera kapitalbudgeten för några få, tydligt definierade områden med långsiktig tillväxtpotential.
De föreslår ett tak där kapitalbudgetens låneram motsvarar tio procent av BNP, vilket är förenligt med EU:s regelverk. En sådan förändring i budgetreglerna skulle också innebära att ett stort statsfinansiellt utrymme kan lämnas kvar som buffert.
Vill istället se skattehöjningar
Tidigare har Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet, påpekat att om Sverige ska nå målen med upprustningen så måste just skatterna höjas. Det räcker inte att kapa i de statliga utgifterna – särskilt då vård, skola och omsorg redan är pressade.
Även Heikensten refererar till framtida generationer även om han förordar skattehöjningar framför lån när det gäller att finansiera försvaret:
“Det blir billigare för oss som lever nu – men är det rättvist? Kommande generationer kommer få betala”, sa han i våras.
Läs även: Lån eller skatt? Finansieringen av försvaret splittrar. Realtid
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jenny Folkesson
Journalist och kommunikatör samt kultur- , film- och tv-vetare. Bakgrund från lokalpress, kändistidningar, kvällspress, medlemstidningar och branschmedier. Med ett särintresse för försvarsfrågor.
Jenny Folkesson
Journalist och kommunikatör samt kultur- , film- och tv-vetare. Bakgrund från lokalpress, kändistidningar, kvällspress, medlemstidningar och branschmedier. Med ett särintresse för försvarsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS