På måndagen röstades Intellegos hela styrelse ut. Det är slutet på en lång och kostsam historia om bristande bolagsstyrning, misstänkt svindleri och aktieägare som förlorat sina livsbesparingar.
Efter bedrägeriskandalen: Hela Intellegos styrelse byts ut
Privatinvesteraren Hans Isoz, som äger 2,7 procent av bolaget, hade kallat till extrainsatt bolagsstämma med ett enda syfte: ny styrelse. Det fick han igenom, utan motförslag. Den tillförordnade vd:n Jacob Laurin sägs upp och sitter kvar till den 23 maj 2026.
Bakgrunden är en KPMG-rapport som slog fast att nästan samtliga av bolagets intäkter under två år ska ha varit fabricerade. Den tidigare vd:n Claes Lindahl greps av Ekobrottsmyndigheten i november 2025, misstänkt för grovt svindleri. Även styrelseledamoten Johan Möllerström är delgiven misstanke om grovt svindleri och grovt bedrägeri.
Det var också den brottsmisstänkte Lindahl som ursprungligen, tillsammans med Isoz, krävde att styrelsen skulle bytas ut. En anmärkningsvärd detalj i ett redan anmärkningsvärt skeende.
Vad betyder detta för investerarna?
En ny styrelse är ett nollställ, inte en räddningslina. Det saknas fortfarande svar på den centrala frågan: vad är Intellego egentligen värt när intäkterna till stor del var en konstruktion?
Redan i höstas stod det klart att det är småspararna som är de stora förlorarna i Intellego-härvan, med tusentals ägare hos Avanza och Nordnet som nu sitter med nollat kapital.
Isoz erkänner att han litar inte längre på sitt eget omdöme som investerare. Det är ovanlig ärlighet, men det förändrar inte spelplanen. En styrelseväxling löser inte ett pågående bedrägeribrott.
Det enda som nu kan ge bolaget en framtid är fullständig transparens och ett åtal som faktiskt leder till fällande domar. Den nya styrelsen har allt att bevisa och ingenting att falla tillbaka på.
Läs även: Förlustrapport från skandalomsusade Intellego
