Dagens PS

Champagne och gåslever – Kubas överklass lever gott

kuba
Majoriteten av alla kubaner behöver slita rejält för att få ekonomin att gå ihop. (Foto: Ramon Espinosa /AP/TT).

Djup fattigdom präglar livet för många kubaner mitt i den pågående krisen. Men det finns undantag. I den privata sektorn är efterfrågan stor på lyxprodukter.

Klyftorna växer i Kuba när den ekonomiska krisen fördjupas under ökat tryck från USA.

Bristen på el, bränsle och basvaror slår hårt mot stora delar av befolkningen som lever på den magra lönen i offentlig sektor.

Men parallellt växer en privat sektor fram som skapar en ny, mer ojämlik verklighet på den kommuniststyrda ön.

Säljer utländska varor

Sedan den kommunistiska regeringen 2021 gjorde små och medelstora företag lagliga har över 11 000 bolag registrerats.

I dag arbetar omkring en tredjedel av kubanerna i den privata sektorn, där inkomsterna ofta är betydligt högre än i statliga jobb, skriver Financial Times.

Nya kvartersbutiker säljer importerade livsmedel från USA och Europa, och restauranger erbjuder exklusiva råvaror som tidigare varit otänkbara i det statligt styrda systemet.

Långa köer

Utvecklingen har fått extra betydelse efter att USA:s president Donald Trump skärpt sanktionerna och stramat åt handeln, bland annat genom att försöka begränsa Kubas tillgång till importerad olja.

Bränslebristen har lett till långa köer vid bensinstationer och återkommande strömavbrott.

För dem med tillgång till hårdvaluta – via arbete i privat sektor eller släktingar utomlands – finns dock alternativ.

Många lever fattigt

Dollar kan växlas på svarta marknaden till kurser långt över den officiella. Nätbaserade matbutiker gör det möjligt för exilkubaner att beställa varor från utlandet med snabb leverans i Havanna.

Samtidigt lever många på knappa statliga löner. Enligt Cuban Observatory of Human Rights befann sig närmare nio av tio kubaner i extrem fattigdom under fjolåret.

För pensionärer och offentliganställda kan basvaror i privata butiker motsvara en veckas eller mer i inkomst.

Tydlig kontrast

Regeringen har försökt bromsa utvecklingen genom att införa tak för antal anställda i privata företag och kräva att import sker via statliga mellanhänder.

Trots det har sektorn blivit en nödvändig ventil i en ekonomi där statliga butiker ofta gapar tomma.

Kontrasten märks tydligt i Havanna. Lyxbilar och delikatessbutiker, där champagne och gåslever sägs vara favoriter, samsas med sophögar och människor som samlar flaskor för att få dagen att gå ihop.

Den växande ojämlikheten riskerar att bli en politisk utmaning för ledningen, i ett land som länge byggt sin identitet på jämlikhet och solidaritet.

Läs mer: Oljepriset sticker iväg efter USA:s hot mot Iran. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.