Få småbolag vågar ta steget till börsen under 2026. Dagens PS analyserar varför värderingsdialogen har låst sig och vad som krävs för att småbolag ska våga börsnoteras igen.
Bolagstrenden: Flera börsnoteringar pausas
Dagens PS har tidigare rapporterat om att fastighetsbolaget Klövern avvaktar med sin börsnotering. Det är ett talande exempel på hur bolagen beter sig i nuläget: Man bygger strukturerna och rekryterar, men väntar ut marknaden.
Storbolagens floppar dämpar optimismen
Ingen vill vara den som öppnar ett fönster som snabbt blåser igen, som i fallen Klarna eller Verisure vi tidigare rapporterat om. Om inte dessa bjässar klarar av en notering, varför skulle ett småbolag lyckas?
Det är dock inte bara detta sentiment som får tillväxtbolag som vill till börsen att pausa sina planer.
Kapitalflödet smärtar
Den mest underskattade faktorn bakom IPO-torkan är inte räntan utan kapitalflödena. Utflödena ur svenska småbolagsfonder pressar förvaltare att sälja innehav de egentligen vill behålla. Detta skapar ett destruktivt mönster: mindre köpare i marknaden, bredare spread och sämre likviditet.
I det läget är det rationellt för ett bolag att avvakta med en notering. Det går helt enkelt inte att fylla en ordbok när hälften av köparna har lämnat rummet.
En aktiv fondförvaltare som analyserar ett IPO-prospekt och bedömer kassaflödespotential, ersätts av indexfonder som per definition inte kan delta i en nynotering. Det underminerar hela efterfrågesidan.
Varför värderingen är svårräknad
Att sätta ett rimligt IPO-pris handlar om att enas om framtiden. I ett normalläge är det redan svårt. I dag är det näst intill omöjligt av tre skäl.
- Diskonteringsräntan är fortfarande hög nog att slå hårt mot bolag vars kassaflöden ligger långt fram i tid, det vill säga precis de tillväxtbolag som historiskt dominerat small cap på börsen.
- Geopolitisk osäkerhet gör att varje antagande om intäktstillväxt de närmaste tre till fem åren ifrågasätts. Köpare och säljare möts helt enkelt inte.
- Investerare har blivit mer riskaversiva sedan 2021 och drar sig tillbaka från tidiga bolag utan bevisad lönsamhet.
Det sistnämnda styrks av Carl-Henrik Nordberg, noteringschef på NGM, som uppger följande till Di:
“Jag skulle säga att 2026 kommer bli som 2024 och 2025. Det kommer vara ett fåtal noteringar men det kommer vara bolag med hög kvalitet.”
PS analys
Problemet med dagens IPO-marknad är inte att bolagen saknas utan att riskpremien för att ta steget har blivit för hög på båda sidor av bordet. Grundaren vill inte notera till rabatt. Investeraren vill inte betala för en framtid han inte kan räkna på.
Det vänder först när en framgångsrik notering görs som håller kursen i tolv månader och ger marknaden ett referenspris att utgå ifrån. Vår bedömning är att detta dröjer till tidigast hösten 2026, och då enbart gäller för vinstdrivande bolag med tydlig avkastningspotential och med starka ankarinvesterare på plats redan från dag ett.
