Svartlistade företag får dina sparpengar

“Swedbank och Nordea har investerat mest i de företag som ingår i granskningen, men Swedbank har visat ett betydligt bättre påtryckningsarbete för att få företagen att ta ansvar. Det här handlar om stora globala företag som inte agerat tillräckligt för att komma tillrätta med att de bidrar till allvarlig negativ inverkan på mänskliga rättigheter och långvarig miljöförstöring”, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på området företag och mänskliga rättigheter på Amnesty International i Sverige.

Granskningen är en uppföljning av rapporten Irresponsible Investments om storbankernas investeringar i företag som kopplas till kränkningar av mänskliga rättigheter som gjordes år 2015.

Uppföljningsrapporten från Amnesty International och initiativet Fair Finance Guide visar alltså att de sju största bankerna i Sverige fortsätter investera kundernas pengar i företag som orsakar allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön.

“Det brister både i bankernas processer för att hantera företag som kopplas till människorättsproblem och i transparensen. Samtidigt märks en positiv utveckling, som ökade interna resurser på hållbarhetsarbetet och ett förbättrat påverkansarbete”, säger Ulrika Sandberg.

Hos Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank var några av fonderna där investeringar gjort i svartlistade företag så kallade etiska fonder eller hållbarhetsfonder.

“Bankerna har fortsatta problem med att leva upp till sina hållbarhetslöften. Spararna måste kunna lita på att deras pengar förvaltas ansvarsfullt och att bankerna agerar när företagen de investerar i bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter”, säger Jakob König, som är projektledare för Fair Finance Guide på Sverige Konsumenter.

Det som sticker ut positivt är att Svanenmärkta fonder helt saknar dessa svartlistade företag.

Granskningen visar också att bankerna delvis har skärpt sig och att påverkansdialoger har startats. SEB och Handelsbanken har till och med gått vidare med att svartlista vissa av företagen på hållbarhetsproblem, däribland Shell.

Överlag har Swedbank, SEB och Skandia varit bäst kring påtryckningsarbetet, medan mer passiva Nordea i alla fall har visat proaktivt arbete inom risker med kobolt. Utvinningen av metallen i Demokratiska republiken Kongo har präglats av barnarbete och farliga arbetsförhållanden.

De svartlistade företag som granskningen omfattar är:
DowDuPont – amerikansk kemikoncern och moderbolaget till Union Carbide som orsakade en av världens svåraste industriolyckor i Indien 1984 då 22 000 människor dog av giftgas. Offren väntar på upprättelse, men DowDuPont frånsäger sig ansvar.

Goldcorp – kanadensisk guldproducent som underlåtit att konsultera berörda grupper, inklusive urfolk, i samband med gruvdrift i Guatemala, med miljöförstöring, protester och våldsamheter som följd.

Royal Dutch Shell(Shell)– brittiskt-holländskt oljebolag som bidragit till omfattande föroreningar i Nigeria utan att städa upp efter sig eller kompensera de hundratusentals redan utsatta människor som förlorat odlingsmark, fiskevatten eller blivit sjuka.

Vedanta Resources – brittiskt gruvbolag vars verksamhet har orsakat allvarliga miljöföroreningar, med konsekvenser för lokalbefolkningarnas rättigheter i Indien. Norges statliga pensionsfond har svartlistat företaget på grund av detta.

Renault – fransk fordonstillverkare som använder kobolt i batterier för elbilar. Barnarbete och farliga arbetsförhållanden är utbrett i koboltutvinning i DR Kongo.

Stora Enso – svensk-finsk skogsindustrikoncern som 2014 avslöjades ha kopplingar till barnarbete i Pakistan, där barn användes för att samla kartong hos underleverantörer till Stora Ensos delägda företag.