Här är 1 maj särskilt välkommen. Dagen är nämligen synonym med en veckas ledighet. Så firar vi runt om i världen.

Arbetarrörelsens internationella högtidsdag, som den kommit att bli även om 1 maj har rötterna i antiken och före kristendomens inträde i Europa, har främst sitt ursprung i Haymarketmassakern den 4 maj 1886 i Chicago, USA.

Minst sju poliser och fyra demonstranter fick sätta livet till i de våldsamma kravellerna som uppstod när arbetare demonstrerade för åtta timmars arbetsdag på torget Haymarket i Chicago.

Någon slungade i väg en bomb från en sidogata och polisen som skulle skingra massorna började skjuta besinningslöst. Det gjorde även några beväpnade arbetare enligt historiebeskrivningen och i kaoset som uppstod i anslutning till explosionen och skottlossningen dödades flera människor. Den officiella dödssiffran är än i dag elva personer – men exakt hur många arbetare vars liv ändade är höljt i dunkel eftersom flera dog senare av skador som de åsamkats under tumultet.

Rättsvidrig process

Efteråt dömdes dessutom sju demonstranter till döden – trots att inga bevis fanns. Fyra av dem avrättades och en tog livet av sig. De två andra dödsdömda demonstranterna frikändes och släpptes några år senare då det framkom att rättegången inte gått rätt till.

Det som utlöste den blodiga demonstrationen på Haymarket var att två arbetare skjutits ihjäl dagen före.

1 maj-tåg i Stockholm. Det är fortfarande så att helgdagen går i arbetarrörelsens tecken även om tågen börjar glesa ut på sina håll och många bara ser det som en extra vilodag. (Foto: TT)
1 maj-tåg i Stockholm. Det är fortfarande så att helgdagen går i arbetarrörelsens tecken även om tågen börjar glesa ut på sina håll och många bara ser det som en extra vilodag. (Foto: TT)

Att 1 maj i dag är en röd dag är alltså särskilt till minne av det ovan nämnda. Och det är av tradition en dag i vänsterpolitiska partiers tecken.

Det var socialistiska Andra internationalen i Paris, som bildades den 14 juli 1889, på hundraårsdagen av den franska revolutionen, som tog initiativ till 1 maj och dagen firas av vänsterorganisationer, partier och fackföreningar på flera håll i världen.

I Sverige har vi ledigt på 1 maj – med möjlighet att engagera oss i demonstrationer, förstås. Demonstrationstågen har emellertid tunnats ut med åren och många ser snarare dagen som en extrabonus att, när vädret tillåter, bara slappna av i solen då datumet på våra breddgrader ses som ett startskott till våren och den närliggande sommaren, det vill säga som det heter i sången i går på Valborg: ”Sköna maj, välkommen…”

I Sverige har 1 maj, med betoning på i första hand svunna tider, varit förknippat med starka röster för ett stopp för klassamhället. Proletariatet har stått på barrikaderna och krävt rättvisa och solidaritet – och bättre villkor i arbetslivet. Det har sjungits och sjungs fortfarande i viss utsträckning ”Internationalen” för full strupe.

Den 1 maj 1890 i Stockholm samlades runt 50.000 människor för att lyssna till bland andra socialisterna Hjalmar Branting, Hinke Bergegren, August Palm, R Hansen, P M Landin och K J Karlsson. Även liberalerna Fridtjuv Berg och David Bergström fanns på plats.

ANNONS
ANNONS

Det antogs då en resolution av folkmassan med krav på åtta timmars arbetsdag i likhet med vad som utfästs runt om i världen, med USA i fokus.

1 maj firades vi denna tidpunkt på 21 platser runt om i Sverige.ommunister, vänsterpartister och socialdemokrater gick ofta i samma demonstrationståg i början av 1900-talet.

1939 blev 1 maj en allmän helgdag i Sverige, den första icke-kristliga helgdagen.  Nu för tiden är det inte ovanligt att andra partier i Sverige än de med klassiska arbetarideal använder högtidsdagen till att demonstrera.

Förenat med repressalier

I forna Sovjet och öststaterna har 1 maj av tradition tidigare varit en dag följt av ytterligare en dag för demonstrationer och militärparader. Men här var demonstrationerna då inget frivilligt åtagande, tvärtom riskerade den som höll sig undan att straffas.

I Indien firades 1 maj första gången 1923.

I Storbritannien firas May Day, första måndagen i maj, med demonstrationer.

I USA och Kanada får 1 maj ingen uppmärksamhet längre. I stället har man Labour day, som infaller första måndagen i september.

I Tyskland är 1 maj återigen en dag i arbetarnas anda med demonstrationer, sånger och symboler kopplat till det. I synnerhet i Berlin. I Tyskland hade arbetare, det tål att nämnas, firat 1 maj i decennier innan Nazistpartiet efter maktövertagandet 1933 gjorde om dagen till officiell helgdag. Dagen därpå, den 2 maj 1933, förbjöds alla fria fackförbund och de traditionella arbetarsångerna och arbetarsymbolerna blev också förbjudna.

I Turkiet är 1 maj en helgdag, i Brasilien är det kort och gott arbetarnas dag med ledigt och evenemang dagen till ära.

I folkrepubliken Kina har 1 maj sedan 1990-talet varit förenat med en kortare arbetsveckas generell ledighet, en gyllene vecka som benämningen lyder. I samband med utbrottet för denna ledighet hålls en stor nationell parad av militärer, även militära flyguppvisningar sker under 1 maj. Det ska understrykas, för tydlighetens skull, att kineserna är lediga från 1 maj till 4 maj men med helgen inkluderad blir det i år nästan en vecka. Kineserna har även en månadslång ledighet under det kinesiska nyåret, enligt den gregorianska kalendern.