
<p>Trots en lavinartad ökning av kvinnligt ledda börsnoteringar, fortsätter kapitalet att hamna i andra bolag.</p>



<p>En ny studie visar att kvinnliga grundare bara får två procent av riskkapitalet, samtidigt som de står för hela 24 procent av alla exits.</p>



<p>Men det är inte bara mörka siffror. Förändringen är i gång, om än långsam. <strong>Michaela Berglund</strong>, vd och medgrundare till Feminvest, ser en tydlig potential som riskkapitalet ännu inte har fångat upp.</p>



<p>&#8221;Det visar på att det finns en enorm potential att allokera mer kapital till kvinnliga grundare&#8221;, säger hon.</p>



<p>Studien, som omfattar både Europa och USA, visar att kvinnor får betydligt mindre pengar men levererar oproportionerligt bra resultat. Det gäller såväl avkastning som antalet lyckade exits.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-forebilder-och-uthallighet-kravs-for-att-styra-om-kapitalet">Förebilder och uthållighet krävs för att styra om kapitalet</h2>



<p>Att fler kvinnor syns på börsen har stor effekt, menar Berglund.</p>



<p>&#8221;Bolag som Bumble och Revolution Race har visat att det går. Förebilder är extremt viktiga&#8221;, säger hon.</p>



<p>Samtidigt krävs mer än synlighet. Det handlar också om att få delta i tillväxtresor från start. Det ger både insikter och självförtroende att sikta högre, menar hon.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-strukturella-problem-kvarstar">Strukturella problem kvarstår</h2>



<p>Tillväxten i kvinnligt ledda startup-bolag har bromsat in. Det beror delvis på det kärva marknadsläget, men också på långsiktiga strukturella hinder.</p>



<p>&#8221;Det har varit utmanande för snabbväxande bolag generellt, men kvinnor får fortfarande mindre av kapitalet och gör färre konkurser. Det säger något&#8221;, säger Michaela Berglund.</p>



<p>Att kvinnor nu syns i fler ledande roller på riskkapitalbolag gör skillnad men förändringen tar tid.</p>



<p>&#8221;Vi har ökat med 5 procent på 20 år i Sverige. Det går långsamt, men det går. Med kapitalet, förebilder och rätt know-how kan vi vända siffrorna&#8221;, säger hon.</p>



<p><strong>Se även:</strong><br><a href="https://www.dagensps.se/_article_preview/1557219/7c60b8785b/">Feminvest växlar upp: ”Kvinnors bolag värderas 30 procent lägre&#8221;. PS Studio</a></p>



<P><sub>ANNONS</sub><P>

<script src="//resources.compricer.se/shared/coops/js/external/iframe.js" defer></script>
<iframe loading="lazy" id="compricer_iframe" src="https://dagensps.compricer.se/widget/borantor/prio/" width="928px" height="310px" scrolling="no"></iframe>


PS Studio


<p><strong>Viggos dagbok vecka 4</strong> börjar med ett iskallt regionaltåg, fortsätter i skolbänken i Göteborg och slutar med ett nytt yrke i bagaget. Däremellan ryms plankstek i Majorna, bussguidning utan manus, Ola Sernekes lekland för vuxna och en ovanligt ärlig bok av Amanda Romare.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-sondag"><strong>Söndag</strong></h2>



<p>Tar regionaltåget till Göteborg. Det tar fem timmar och stannar i metropoler som Laxå och Töreboda. Det är så trångt på tåget att man knappt kan andas, jag menar arbeta. Men jag sparade 200 kronor. Sitter vid fönstret och en ventilationstrumma som är iskall. Min högra armbåge håller på att förfrysa. Läser ni att jag dött av kallbrand om några veckor vet ni varför.<br>Nu ska jag vara i Sveriges framsida i fem dagar och gå reseledarkurs på Rolfs Flyg &amp; Buss. Vad gör man inte för att Viggos weekendresor ska lyfta? </p>



<p>När jag inte skriver läser jag<a href="https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-skonlitteratur/Judas/2999fbb2-f191-4017-b6ee-a7283fe92d7a"> Amanda Romares <em>Judas</em></a>. Den är sjukt rolig. Hon är beredd att offra hela sitt liv för en oneliner. Det, mina vänner, är äkta generositet.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/weekend/trend/viggos-dagbok-en-vecka-av-flyg-fiktion-och-farsta/">Viggos dagbok: flyg, fiktion och Farsta</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-mandag"><strong>Måndag</strong></h2>



<p>Vi är 17 personer på kursen som får lära oss allt om hur man ska vara på en gruppresa. Går som sagt kursen för att jag ska kunna utveckla mitt koncept Viggos weekendresa. <br>Men rent allmänt tycker jag att alla borde sätta sig i skolbänken då och då och uppdatera sina kunskaper. Mycket handlar om hur man ska tala inför en grupp och vad de tänker när de hör sin reseledare rabbla fakta. Svaret är att de tycker att man är en jävla besserwisser. Vill de ha fakta går de, som alla andra, till Wikipedia. Det är först när man kan leverera en berättelse som det blir intressant att lyssna på en reseledare.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/weekend/resor/kronika-miljardaren-som-vagrar-be-om-ursakt/">Krönika: Miljardären som vägrar be om ursäkt</a> </p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-tisdag"><strong>Tisdag</strong></h2>



<p>Min älskade Anna kommer ner till Sveriges framsida och vi äter middag på <a href="https://www.olstugan.se/">Tullen i Majorna</a>. Äter plankstek och dricker några glas rödvin. Peter, som är Annas äldsta bror, berättar om landshövdingehusen som det finns gott om i Göteborg, och väldigt många i Majorna.<br>Det var alltså en landshövding, Albert Ehrensvärd den äldre, som ville bygga i Göteborg och kom på att man kunde bygga en våning i sten och två i trä för att runda förbudet mot att bygga högre trähus. Det är Peters favorithus från utsidan. Från insidan är det inte samma sak, eftersom det mesta som från början var ettor och små tvåor i dag är ombyggda till treor och fyror med usel planlösning. Och då är vi framme vid min definition av god arkitektur: insidan måste alltid överträffa utsidan för att det ska bli godkänt.<br>Det tror jag faktiskt att min vän Gert Wingårdh skulle hålla med om, men jag är inte säker.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/weekend/restaurang/viggo-testar-sturehof/">Viggo testar Sturehof</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-onsdag"><strong>Onsdag</strong></h2>



<p>I dag guidade jag i en buss för första gången. Vi körde på motorvägen och jag berättade att vi var på väg till Prag. Min telefon med mitt manus blev förstås svart och det var svårt att slå på den när jag samtidigt höll i mikrofonen. Men då ska man bara prata fritt ur hjärtat, enligt våra utmärkta lärare.<br>Jag berättade följaktligen om när jag och Jim körde Ducati till Prag och hur mycket det regnade och blåste. Det fick mina medresenärer att njuta extra mycket av de sköna stolarna på bussen. Fortsatte att prata om Dan Brown och Frank Gehry, fast jag la in ett O mitt i hans namn. Det får man inte göra. Namn ska uttalas rätt.<br>På kvällen visade det sig att Donald Trump pausar starten av tredje världskriget ett tag. Skönt.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-torsdag"><strong>Torsdag</strong></h2>



<p>Flyttar från Peter i Majorna till <a href="https://www.linkedin.com/in/ljubo-mrnjavac-4a870a28/?originalSubdomain=se">Ljubo</a>s hotell, <a href="https://www.kvibergparkhotell.se/">Kviberg Park Hotel &amp; Conference</a> ligger, som ni som kan Göteborg vet, öster om centrum på väg mot Bergsjön med spårvagn 11. Hotellet visar sig vara en gigantisk anläggning med en kilometer skidåkning i källaren, gigantiska handbolls- och fotbollsplaner inomhus och ännu fler planer utanför.<br>Mittemot vårt hus, som är gigantiskt, finns en hockeyarena i trä och längst bort i vår fastighet finns en nästan lika stor hangar för beachvolleyboll.<br>Den som hittade på allt detta är <a href="https://www.linkedin.com/in/serneke-ola-53aa3952/?originalSubdomain=se">Ola Serneke.</a> Han tycks vara den som hittar på allt kul i Göteborg. Typ Karlatornet.<br>Äter middag med Ljubo och hans son Luca på hotellets restaurang. Jag tipsar om att de ska läsa <a href="https://www.femina.se/kultur/fascinerande-historien-bakom-succeboken-de-fenomenala-fruntimren-pa-grand-htel/10510160"><em>De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel</em>,</a> ingenting har förändrats sedan <a href="https://www.travelnews.se/travel-news-wilhelmina-skoghpris/">Wilhelmina Skogh</a>s dagar för 150 år sedan.<br>Ljubo antecknar och bjuder på en fin torskrygg och vitt vin. Mitt rum, 301, kan vara ett av de största hotellrum jag någonsin sovit i. Härligt.</p>




    <section class="c-external-notice">
                    <div class="c-external-notice__image">
                <img decoding="async" src="https://images.realtid.se/app/uploads/2026/01/2-653.png?width=1200&#038;quality=75&#038;aspect_ratio=2%3A1" />
            </div>
                            <a href="https://www.realtid.se/perfectweekend/forelasaren-som-inte-vill-bli-presenterad/" class="c-external-notice__content" target="_blank">
                <h2>Föreläsaren som inte vill bli presenterad</h2>
                                    <p>Det finns ett enkelt sätt att sabotera en föreläsning redan innan den har börjat. Gör föreläsaren till huvudnumret. Skryt om meriterna.</p>
                            </a>
            </section>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-fredag"><strong>Fredag</strong></h2>



<p>Nu är jag examinerad <a href="https://www.rolfsbuss.se/boka/58057h0aARNx0r139711/1?price=8275&amp;singlePrice=9750">reseledare på Rolfs Flyg &amp; Buss.</a> Det har varit väldigt kul att sitta i skolbänken i fem dagar och lära sig ett nytt yrke. Detta innebär inte att jag kommer att sluta här på Perfect Weekend. Jag trivs utmärkt och kan inte tänka mig någon annan huvudsysselsättning än att producera artiklar, tv, poddar och böcker.<br>Men ibland vill man ändå doppa tårna i en ny flod och det har jag gjort nu. Jag vill gärna utveckla mitt resekoncept Viggos weekendresor, som vänder sig till en något yngre målgrupp och bygger på att man upptäcker en stad enkom på cykel och inte i buss.<br>Rolfs är ett väldigt spännande bolag eftersom man arrangerar gruppresor till hela världen och just nu har en tillväxt på 20–30 procent.<br>Det har också varit väldigt kul att få leka med sexton nya klasskamrater och lära känna människor jag annars aldrig hade mött.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.realtid.se/perfectweekend/easa-testar-kinesiskt-flygplan-ryanair-sager-det-alla-andra-tanker/">EASA testar kinesiskt flygplan – Ryanair säger det alla andra tänker</a></p>



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="512" src="https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/2-661-1024x512.png" alt="" class="wp-image-1604223" srcset="https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/2-661-1024x512.png 1024w, https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/2-661-300x150.png 300w, https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/2-661-768x384.png 768w, https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/2-661.png 1200w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Judas är boken som hellre drar en perfekt oneliner än ber om ursäkt. (Foto: Pressbild)</figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-lordag"><strong>Lördag</strong></h2>



<p>Nu har jag läst halva <em>Judas</em> och undrar varför debatten om boken handlar om litteratur när den borde handla om humor. Och om hur det är att vara människa i Sverige 2026.<br>Det var länge sedan jag läste en så rolig bok och jag tror att jag aldrig har läst en så ärlig bok. Det finns så många explicita detaljer i <em>Judas</em> om bröstvårtor, finnar, kiss, svett och hemorrojder att även hälften hade varit tillräckligt. Min mall utgår från T.S. Eliots ord: ”Mankind can’t bear too much reality.”<br>Amanda Romare tror att vi klarar av mycket mer, och det gör jag också eftersom sanningen kommer med så många skratt. Sanningen innehåller också en massa kärlek mellan huvudpersonen och hennes pojkvän. Den finns där som en pyrande lägereld bakom alla ord om skitiga lakan av silke och spyor.<br>Det är bara att kapitulera. <em>Judas</em> är bättre, roligare och mer intressant än debuten <em>Halva Malmö består av killar som dumpat mig</em>. Men den kommer aldrig att bli en bra tv-serie på Netflix. Så mycket reality klarar ingen av.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/weekend/trend/viggos-dagbok-ai-sturehof-och-en-ny-roman/">Viggos dagbok: AI, Sturehof och en ny roman</a></p>


Trend

Viggos dagbok: Från regionaltågets kallbrand till examinerad reseledare


<p><strong>Kvinnor lever längre än män – men till ett högt pris. Varje år går motsvarande 75 miljoner friska levnadsår förlorade globalt till följd av sjukdomar och funktionsnedsättningar som drabbar kvinnor.&nbsp;</strong></p>



<p>Samtidigt går bara sex procent av den privata vårdinvesteringen till kvinnors hälsa. Det visar en ny rapport från World Economic Forum och Boston Consulting Group, sammanfattade av <a href="https://www.euronews.com/health/2026/01/25/women-lose-75-million-years-of-healthy-life-annually-yet-receive-only-6-of-health-funding">Euronews</a>.&nbsp;</p>



<p>I praktiken innebär det att kvinnor i genomsnitt förlorar en vecka av god hälsa varje år, trots att de utgör nära hälften av världens befolkning. Ändå förblir kvinnors hälsa ett av vårdsektorns mest underfinansierade områden.</p>



<p><strong>Missa inte: </strong><a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/experten-ratar-svenskarnas-favoritfond" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Experten ratar svenskarnas favoritfond. Dagens PS</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-lever-langre-men-mar-samre">Lever längre – men mår sämre</h2>



<p>Rapporten visar att kvinnor och flickor står för 49 procent av världens befolkning. Trots att kvinnor generellt lever längre än män, tillbringar de 25 procent mer av livet i dålig hälsa eller med funktionsnedsättning.</p>



<p>“Jämställdheten har avancerat, men gapet mellan mäns och kvinnors hälsoutfall är fortfarande betydande”, skriver <strong>Trish Stroman</strong> från BCG och Shyam Bishen från WEF i rapporten.</p>



<p>Skillnaderna märks inte minst i hur kapital fördelas inom vård och medicinteknik.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-sex-procent-av-investeringarna">Sex procent av investeringarna</h2>



<p>Mellan 2020 och 2025 uppgick den privata vårdinvesteringen globalt till 2,87 biljoner dollar. Av detta gick 175 miljarder dollar, motsvarande sex procent, till kvinnors hälsa.</p>



<p>Dessutom är investeringarna starkt koncentrerade. Enligt rapporten går omkring 80 procent av alla identifierade investeringstillfällen till reproduktiv hälsa, kvinnliga cancerformer och mödravård. Dessa områden står också för 90 procent av kapitalet.</p>



<p>Samtidigt hamnar vanliga och ofta livspåverkande tillstånd i skymundan.</p>



<p><strong>Läs även: </strong><a href="https://www.dagensps.se/halsa/forskare-positivt-tankande-kan-gora-vaccin-mer-effektivt" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Forskare: Positivt tänkande kan göra vaccin mer effektivt. Dagens PS</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-vanliga-sjukdomar-nastan-inga-pengar">Vanliga sjukdomar – nästan inga pengar</h2>



<p>Fem könsspecifika tillstånd – endometrios, mödrahälsa, PMS, klimakteriet och livmoderhalscancer – står tillsammans för 14 procent av kvinnors sjukdomsbörda. Trots det har de fått mindre än en procent av relevant forskningsfinansiering de senaste åren.</p>



<p>Även inom områden där kvinnor drabbas annorlunda eller hårdare, som hjärt-kärlsjukdom, hormonella sjukdomar och psykisk ohälsa, är skillnaderna stora. Sammanlagt gick bara cirka en procent av identifierade investeringstillfällen till kvinnors hälsa inom dessa områden – och ännu mindre av kapitalet.</p>



    <section class="c-block-greybox" style="background-color: #fbf7f3;;">
    
                                    <p style="text-align: center;"><span style="font-weight: 400;">Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?</span></p>
                                                            <div class="c-block-greybox__buttons" style=" justify-content: center;">
                    <a target="_blank" class="c-block-greybox__button" href="https://ut.dagensps.se/DPS-MH" style="max-width: 100%; text-align: center; width: auto; background-color: #2c2a5a; ">Prenumerera nu </a>
                </div>
            
                        </section>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-health-tech-slapar-efter">Health tech släpar efter</h2>



<p>Inom den snabbväxande health tech-sektorn är snedfördelningen ännu tydligare. En analys från finansbolaget Alantra visar att bolag med fokus på kvinnors hälsa bara tog del av två procent av de 41,2 miljarder dollar som investerades i vårdteknik under 2023.</p>



<p>Detta trots att potentialen är stor. Enligt beräkningar från BCG skulle bättre screening och vård för kvinnor i USA – bara inom fyra områden: klimakteriet, benskörhet, Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom – kunna frigöra över 100 miljarder dollar i marknadsvärde.</p>



<p><strong>Läs också: </strong><a href="https://www.e55.se/halsa/ny-forskning-samma-mat-ar-inte-lika-nyttig-hela-livet/">Ny forskning: Samma mat är inte lika nyttig hela livet. E55</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-brist-pa-forskning-bromsar-utvecklingen">Brist på forskning bromsar utvecklingen</h2>



<p>Ett av de största hindren är bristen på data. Kvinnor är fortfarande systematiskt underrepresenterade i kliniska studier, trots politiska ambitioner om förändring.</p>



<p>Forskare vid Harvard Medical School som analyserat 1 433 kliniska prövningar med totalt 302 664 deltagare fann att kvinnor i genomsnitt bara utgjorde 41,2 procent av deltagarna, trots att de ofta är lika många – eller fler – bland patienterna.</p>



<p>”Resultatet är inte bara ett folkhälsoproblem utan en marknadsmässig ineffektivitet av historiska proportioner”, konstaterar rapporten.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-fran-forskning-till-verklighet">Från forskning till verklighet</h2>



<p><strong>Sania Nishtar</strong> från Gavi, the Vaccine Alliance, pekade under World Economic Forum i Davos på att problemet inte stannar vid innovation.</p>



<p>“Utmaningen är att översätta vetenskap och evidens till policy, och policy till pilotprojekt, och pilotprojekt till skalbar verksamhet”, sade hon under ett panelsamtal om kvinnors hälsa.</p>



<p>Utan fungerande vårdsystem och långsiktig finansiering riskerar även medicinska genombrott att stanna på ritbordet – medan kvinnor fortsätter att betala priset i förlorade friska levnadsår.</p>



<p><strong>Läs också: </strong><a href="https://www.dagensps.se/weekend/resor/varlden-drunknar-i-turister-nu-vill-resmalen-sla-tillbaka" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Världen drunknar i turister – nu vill resmålen slå tillbaka. Dagens PS</a></p>


Nyheter, råd och forskning om välmående, medicin och hur du lever ett friskare liv.

Hälsa

Dystert besked: Kvinnor förlorar 75 miljoner friska levnadsår – varje år 


<p>Pensionssystemet går med miljarder i överskott. Men bakom rekordvinsterna döljer sig ett hot som kan göra framtidens pension för låg för att leva på.</p>



<p>Det svenska pensionssystemet går just nu med stort överskott. Bufferten är nära 1 900 miljarder kronor och dagens pensionärer har fått det allt bättre.</p>



<p>Men bakom de starka siffrorna växer ett problem som kan slå hårt mot framtidens äldre: Färre barn föds, fler lever längre – och allt färre ska försörja allt fler. </p>



<p>På bara några år har födelsetalen i Sverige fallit till 1,43 barn per kvinna, den lägsta nivån sedan 1700-talet. Samtidigt stiger medellivslängden snabbt. Om utvecklingen fortsätter blir varje generation omkring 30 procent mindre än den förra, skriver <a href="https://efn.se/pensionssystemet-mar-bra-tills-befolkningen-krymper">Handelsbankens ekonomikanal EFN</a> som gjort en fördjupning om vad demografin innebär för pensionerna.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-arbetande-maste-forsorja-fler">Arbetande måste försörja fler</h2>



<p>Till 2050 väntas det finnas en pensionär per två arbetande, enligt OECD. I dag går tre yrkesverksamma på varje pensionär. </p>



<p>&#8221;Försörjningsbördan kommer att öka kraftigt&#8221;, säger <strong>Åsa Hansson</strong>, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och regeringens utredare om det minskande barnafödandet.</p>



<p>&#8221;I ett värsta scenario, med en summerad fertilitet på 0,72, behöver varje förvärvsarbetande försörja 1,6 personer utöver sig själv, jämfört med dagens 0,77 personer&#8221;, säger hon.</p>



<p>Det hotar själva kärnan i pensionssystemet. Dagens överskott bygger på att framtidens arbetskraft är tillräckligt stor för att betala in avgifter. Men om arbetskraften krymper kan överskottet snabbt visa sig vara en illusion.</p>



<p>&#8221;Risken är att vi delar ut pengar som egentligen inte finns&#8221;, säger<strong> Lisa Laun</strong>, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), till EFN.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-risker-med-gas-i-systemet">Risker med gas i systemet </h2>



<p>Striden om att införa en så kallad gas i systemet – höjda pensioner under goda år – har därför blivit hård. Kritiker varnar för att dagens höjningar kan leda till lägre pensioner för morgondagens pensionärer.</p>



<p>&#8221;Det är förstås trevligt att kunna höja pensionerna, men det finns en del risker. En är att unga generationer drabbas om systemet töms på sitt överskott under goda år och ger lägre pensioner när ekonomin försämras&#8221;, säger Lisa Laun till EFN.</p>



<p>Samtidigt är systemet byggt för att skydda sig självt. När livslängden ökar sänks pensionerna automatiskt. När ekonomin försvagas bromsas utbetalningarna.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-aldre-i-fattigdom">&#8221;Äldre i fattigdom&#8221;</h2>



<p>Systemet som sådant skulle överleva.</p>



<p>Men det gör inte nödvändigtvis pensionernas köpkraft.</p>



<p>För personer födda efter 2015 väntas riktåldern för pension bli 71 år. Den som går tidigare får kraftigt lägre utbetalningar.</p>



<p>&#8221;Det finns en risk att pensionerna blir så låga, till följd av livslängdsjusteringen, att äldre hamnar i fattigdom&#8221;, säger <strong>Johanna Wallenius</strong>, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till EFN.</p>



<p><strong>Läs även: </strong><a href="https://www.dagensps.se/privatekonomi/pensionssparandet-dodforklaras-och-pensionen-blev-battre-an-vantat/">Pensionssparandet dödförklaras – och pensionen blev bättre än väntat</a></p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/privatekonomi/experterna-sa-mycket-behover-du-spara-till-pensionen/">Experterna: Så mycket behöver du egentligen spara till pensionen</a> </p>



<p></p>


Pension

Hotet mot framtidens pension – kan bli svårt att leva på


<p><strong>Nya siffror visar att användningen av AI skiljer sig kraftigt mellan medlemsländerna. I delar av Europa är tekniken redan vardag – i andra länder verkar den fortfarande vara något man helst inte pratar högt om.</strong></p>



<p>Enligt en ny sammanställning från <a href="https://www.euronews.com/next/2026/01/25/who-uses-ai-in-europe-and-where-its-still-taboo">Euronews</a> finns det just nu ett stort glapp mellan politiska ambitioner och faktisk användning av AI i Europa.&nbsp;</p>



<p>Trots att Europeiska unionen både finansierar AI-satsningar <a href="https://www.dagensps.se/foretag/digitalisering-ai/sa-har-funkar-eus-nya-ai-lag-eu-ai-act/">och tar fram nya strategier</a>, är det långt ifrån alla européer som använder tekniken i praktiken.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-de-flesta-inser-att-ai-blir-nodvandigt">De flesta inser att AI blir nödvändigt</h2>



<p>Samtidigt råder det ingen tvekan om att medvetenheten är hög.&nbsp;</p>



<p>Enligt <a href="https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/3352?ref=eutechloop.com">Eurobarometer</a> anser 64 procent av européerna att AI-kunskap kommer att vara nödvändigt för alla redan år 2030.&nbsp;</p>



<p>Användningen ökar också stadigt. Sedan 2021 har AI-användningen bland europeiska företag vuxit med drygt 12 procent. Idag uppger nästan en tredjedel av européerna att de har använt AI-verktyg.</p>



<p>Men bakom genomsnittssiffrorna döljer sig stora skillnader.</p>



<p><strong>Missa inte: </strong><a href="https://www.dagensps.se/teknik/han-var-teslas-storsta-fan-nu-satsar-han-allt-pa-robotar-och-flygande-bilar" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Han var Teslas största fan – nu satsar han allt på robotar och flygande bilar. Dagens PS</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ai-i-skolan-kansligt-och-ojamnt">AI i skolan – känsligt och ojämnt</h2>



<p>Särskilt tydlig blir klyftan när det gäller användning av generativ AI inom utbildning. I genomsnitt är det mindre än 10 procent av européerna som uppger att de använder AI i formell utbildning.</p>



<p>I botten hamnar länder som Ungern, Rumänien, Polen och Bulgarien, där andelarna är mycket låga. I andra änden finns Sverige, Malta och Danmark, där omkring var femte invånare uppger att de använder AI i utbildningssammanhang.</p>



<p>Enligt undersökningen är inställningen till AI i klassrummet splittrad.&nbsp;</p>



<p>Drygt hälften av européerna anser att AI innebär både möjligheter och risker, medan omkring var femte tycker att tekniken inte hör hemma i skolan alls.&nbsp;</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-kan-vara-tabu-nbsp">Kan vara tabu&nbsp;</h2>



<p>Samtidigt pekar rapporten på att låg användning i vissa länder sannolikt inte speglar verkligheten fullt ut – utan snarare att AI fortfarande kan uppfattas som något känsligt eller tabu.</p>



<p>Eftersom statistiken bygger på självrapportering handlar det inte bara om faktisk användning, utan också om hur accepterat det är att öppet erkänna att man använder AI.&nbsp;</p>



<p>I länder där generativ AI fortfarande är omstridd, saknar tydliga riktlinjer eller förknippas med fusk och regelbrott kan användningen uppfattas som känslig, särskilt i skolan och i arbetslivet.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/weekend/resor/varlden-drunknar-i-turister-nu-vill-resmalen-sla-tillbaka" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Världen drunknar i turister – nu vill resmålen slå tillbaka. Dagens PS</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-mer-accepterat-pa-jobbet-och-privat">Mer accepterat på jobbet och privat</h2>



<p>När det gäller arbetslivet är siffrorna något högre. Drygt 15 procent av européerna uppger att de använder generativ AI i jobbet. Även här leder mindre och digitalt mogna länder som Malta, Danmark och Nederländerna, medan flera öst- och sydeuropeiska länder ligger långt efter.</p>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="750" height="682" src="https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/750x682-cmsv2-f48cd8e1-ca69-593d-a6f4-7b.jpg" alt="AI" class="wp-image-1604205" srcset="https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/750x682-cmsv2-f48cd8e1-ca69-593d-a6f4-7b.jpg 750w, https://dagensps.rlvnc.cloud/app/uploads/2026/01/750x682-cmsv2-f48cd8e1-ca69-593d-a6f4-7b-300x273.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px" /><figcaption class="wp-element-caption">Så stor andel av befolkningen använder generativ AI i arbetet (Bildkälla: Euronews) </figcaption></figure>



<p>För privat bruk är européerna mer öppna. En fjärdedel uppger att de använder AI i vardagen, till exempel för informationssökning eller planering. Cypern, Grekland och Estland ligger i topp, medan Ungern återigen hamnar sist.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-foretagen-foljer-samma-monster">Företagen följer samma mönster</h2>



<p>Mönstret går igen även bland företagen. I snitt använder knappt 20 procent av europeiska företag någon form av AI-teknik. Danmark toppar listan, följt av Finland och Sverige, medan företag i Rumänien, Polen och Bulgarien har betydligt lägre användning.</p>



<p>Skillnaderna handlar inte bara om teknik, utan om mognad. Vissa företag har integrerat AI i hela sina affärsprocesser medan andra testar enstaka verktyg utan tydlig strategi.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ambition-racker-inte-langre">Ambition räcker inte längre</h2>



<p>Rapportförfattarna menar att EU:s planer, <a href="https://www.dagensps.se/teknik/lackt-dokument-avslojar-sa-vands-gdpr-ryggen-for-ai/">som AI Continent Action Plan</a> och Apply AI-strategin, är steg i rätt riktning – men att det nu krävs mer konkreta resultat. </p>



<p>För att undvika att pengar och resurser slösas bort behöver EU sätta tydliga mål, mäta effekterna och anpassa stödet efter olika länders och företags faktiska förutsättningar.</p>



<p>Annars riskerar klyftan mellan Europas AI-ledare och AI-eftersläntrare att bli ännu större – trots alla storslagna strategier.</p>



<p><strong>Läs också: </strong><a href="https://www.realtid.se/debatt/flera-slags-ai-okar-foretags-lonsamhet-generativ-ai-racker-inte/">Flera slags AI ökar företags lönsamhet – generativ AI räcker inte. Realtid</a></p>


Nyheter och analyser om innovation, digitalisering och hur ny teknik påverkar företag och samhälle.

Teknik

Tekniken splittrar Europa – här är AI-användningen tabu 


<p>Det svenska fondsparandet nådde nya rekordnivåer under 2025. Men bakom tillväxten dolde sig stora omallokeringar. Guld, Europa och räntefonder lockade kapital, medan USA-fonder och teknik tappade.</p>



<p>&#8221;Det går inte att prata om fondåret 2025 utan att nämna guld&#8221;, säger <strong>Johanna Englundh</strong>, redaktör på analystjänsten Morningstar.</p>



<p>Ädelmetaller blev årets stora vinnare. Bland de bäst presterande fonderna fanns guld- och silverfonder med ”riktigt stark avkastning”, enligt Englundh. I botten hamnade i stället tillväxtmarknader.</p>



<p>&#8221;Indien hade ett tufft år. Man såg att det var utländska investerare som ville bort från marknaden&#8221;, säger hon.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ville-ut-fran-usa-fonder">Ville ut från USA-fonder</h2>



<p>När Morningstar summerar kapitalflödena framträder ett tydligt mönster. På fondnivå var utflödena blandade, men på kategorinivå var bilden klar.</p>



<p>&#8221;På totalbasis ville fondspararna ut från USA-fonder. Det var den kategori som hade störst nettoutflöden under 2025&#8221;, säger Englundh.</p>



<p>Bland de enskilda fonder som tappade mest fanns både Nordenfonder och den stora teknikfonden Swedbank Robur Technology, Sveriges största fond.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-skifte-mot-europa">Skifte mot Europa</h2>



<p>Pengarna sökte sig i stället till Europa.</p>



<p>&#8221;Europa hade en rekordhög organisk tillväxttakt under 2025. Det är extra spännande eftersom Europa inte varit särskilt populärt de senaste åren&#8221;, säger Englundh.</p>



<p>Globalfonder fortsatte att ta in kapital, men Europafonder och räntefonder ökade sin marknadsandel.</p>



<p>&#8221;Svenskar tenderar att vara underviktade i räntefonder, både i europeiskt och globalt perspektiv. Där såg vi ett tydligt skifte.&#8221;</p>



<p>Bakom flykten från USA ligger flera faktorer.</p>



<p>&#8221;Det går hand i hand med den svaga dollarn. Kronan har förstärkts, vilket slår mot USA- och globalfonder. Spararna har också fått upp ögonen för hur stor USA-vikten är i deras portföljer&#8221;, säger Englundh.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-tror-inte-pa-vandning">Tror inte på vändning</h2>



<p>Inför 2026 väntar hon sig att trenden fortsätter.</p>



<p>&#8221;Jag tror att utflödena från USA-fonder kommer att hålla i sig, både av valutaskäl och av geopolitiska skäl.&#8221;</p>



<p>Småbolagsfonder, länge ett favorittema, tappade däremot mark.</p>



<p>&#8221;De hade utflöden förra året. Sparare följer avkastning. Ser man inte att kurserna går upp, då kommer man inte tillbaka&#8221;, säger Johanna Englundh.</p>



<p><strong>Läs även:</strong> <a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/guldfeber-pa-marknaden-sa-ska-du-investera-enligt-experterna/">Guldfeber på marknaden – så ska du investera enligt experterna</a></p>



<p></p>


Guld, Europa och flykt från USA – så ändrades fondsparandet 2025

Rättsstaten vacklar – hotet mot investeringar växer globalt

Börs &amp; Finans handlar om aktiemarknaden, investeringar, trender och ekonomi. Följ nyheter för att fatta smarta beslut och optimera dina tillgångar.

Börs & Finans

Tidigare arméchefen: "Underinvesterat i vårt försvar under lång tid"

Nyheter, tester och guider om bilar, elfordon och allt som rör framtidens mobilitet.

Motor

Motoråret 2025 – bakslag, fiaskon och ljusglimtar

"Saab är i en betydligt starkare position"


<p>I dagens moderna era så har sport och sändningsrättigheter blivit ett hett omdebatterat ämne. Intresset för sport växer, summorna stiger och rättigheterna har kommit att bli en av de primära drivkrafterna bakom industrin.</p>



<p>Men vad menas egentligen med sändningsrättigheter? Att inneha rättigheter är vad som ger mediebolag rätt och möjligheten att sända matcher och event på sin kanal eller plattform, vilket i sin tur genererar miljarder dollar varje år.</p>



<p>Sändningsrättigheter är anmärkningsvärt då det påverkar och omformar dagens sportvärld &#8211; med allt från inverkan på klubbfinanser och spelarlöner till fanupplevelser och tekniska innovationer.</p>



<p>Idag så värderas marknaden för globala sportmediarättigheter till $55-$65 miljarder, och 50% värderingar uppskattas komma från den amerikanska marknaden. Experter menar att denna värdering inte kommer att sakta ned utan snarare tvärtom. Med streaming-jättar som Netflix och Amazon nu med i striderna om rättigheter så tyder prognoser på att rättigheter kan nå en värdering på $78 miljarder globalt vid 2030.</p>



<p>Dagens artikel kommer att titta närmare på hur sportmarknaden fungerar, vilka de stora aktörerna är, hur rättigheterna fördelas mellan nationella och internationella ligor, tekniken som förändrar världen och hur ekonomin fortsätter att styra och omforma industrin, så häng med!&nbsp;&nbsp;</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-globala-aktorer-inom-sportsandningsrattigheter"><strong>Globala aktörer inom sportsändningsrättigheter</strong></h2>



<p>Tittar man på rättigheterna för den globala sportmarknaden så är det en liten grupp av aktörer som dominerar marknaden idag, här möter traditionella mediejättar nya techbolag som satsar aggressivt.</p>



<p>I USA, som utgör 50% av marknadsvärdet för sportssändningsrättigheter, så är Disney (via ESPN och ABC) en av de ledande aktörer där man innehar rättigheterna till stora delar av amerikansk fotboll (NFL), basket (NBA) och college-sport.</p>



<p>Andra företag som Comcast-ägda NBC har tagit stora delar av rättigheterna för årets säsong av NBA, men fighten om matcher är fortfarande hård. Även Amazon Prime har gett sig in i duellen och har även de fått sig en del NBA matcher samt behållit sina rättigheter till NFLs Thursday Night Football.</p>



<p>Tittar man på investeringar så är <a href="https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/3pjBnv/trump-om-netflix-kop-av-hbo-kan-bli-problem">företag som Paramount</a> (med en stor roll inom fighting-världen med UFC i spetsen), DAZN (en renodlad sportstreamingtjänst) och Fox Corporation (med huvudfokus på NFL och MLB Baseball) andra stora aktörer.</p>



<p><a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/dyrare-abonnemang-sa-kan-netflix-warner-affaren-sla-mot-svenska-hushall/">Netflix har</a> också gett sig in i sportbranschen och man har nu WWE rättigheter, en del NFL matcher och även rättigheter till exklusiva boxningsmatcher som Jake Paul Vs Mike Tyson, och den kommande matchen mellan Jake Paul och Anthony Joshua den 19 december.</p>



<p>Även Apple TV+ har exklusiva rättigheter till MLS fotboll, och man har även visat intresse för att expandera ytterligare till Formel 1.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-fordelning-av-rattigheter-mellan-nationella-och-internationella-ligor"><strong>Fördelning av rättigheter mellan nationella och internationella ligor</strong></h2>



<p>Sändningsrättigheter delas strategiskt upp mellan inhemska och internationella marknader för att maximera intäkterna. Rättigheter inom en ligas hemland har traditionellt sett de högsta avgifterna då dessa tenderar att ha mer passionerade lokala fans samt bättre reklampotential.&nbsp;</p>



<p>När det gäller internationella rättigheter så säljs dessa antingen regionalt eller globalt vilket är viktigt för ligor med större intresse. Exakt hur modellen för detta ser ut beror helt och hållet på vilken sport och vilket land det avser. I USA exempelvis så är rättigheterna för de största ligorna som NFL och NBA centraliserade och man delar intäkterna jämnt, med syfte att hitta balans.</p>



<p>Europeiska fotbollsligor, som engelska Premier League, säljer de inhemska rättigheterna gemensamt via ligan. De internationella rättigheterna säljs också centralt, men ofta uppdelade per region eller land för att maximera intäkterna.</p>



<p>Rent krasst så kan man säga att USA har ett större fokus på jämlikhet medan exempelvis europeisk fotboll präglas av en ojämn fördelning där de större klubbarna gynnas mer.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-teknologins-paverkan-pa-framtida-sandningsavtal"><strong>Teknologins påverkan på framtida sändningsavtal</strong></h2>



<p>Teknologins framfart är något som har kommit att påverka hur sändningsavtalen utformas idag. Med ett skifte från traditionell och linjär TV till mer flexibelt tittande så har industrin förändrats. Med ökad dominans från streamingplattformar och möjligheten att få en mer skräddarsydd tittarupplevelse så är det tydligt att vi konsumerar sport på ett annat vis.</p>



<p>Saker som AI har också förbättrat innehållet genom tillhandahålla realtidsanalyser, automatiska och förbättrade höjdpunktsvyer, sänkta kostnader med mera. Vi börjar även se ur VR och AR (virtual- och augmented reality) börjar ta mer utrymme där tittare har möjligheten att ta del av mer uppslukande upplevelser, som att “sitta” nära boxningsringen eller få en POV-vy från spelarens perspektiv.</p>



<p>Speciellt bland yngre tittar så är det tydligt att fokuset för mobiltittande och interaktiva funktioner ökar. För den som vill navigera i dagens splittrade utbud så är en <a href="https://www.tvmatchen.nu/">samlad översikt över alla sportsändningar på TV</a> och streaming ovärderlig.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ekonomiska-drivkrafter-bakom-forsaljning-av-sportrattigheter-nbsp"><strong>Ekonomiska drivkrafter bakom försäljning av sporträttigheter&nbsp;</strong></h2>



<p>Rättigheterna för sport fortsätter att öka i rasande takt och detta beror på livesportens oersättliga dragningskraft: garanterat stora, engagerade publikgrupper, och de sitter igenom reklamen.</p>



<p>Idag så är annonsörer redo att betala premiumpriser för att vara med på ett hörn och streamingjättar använder sport för att bevara befintliga kunder och locka till sig nya prenumeranter.</p>



<p><br>Konkurrens från tech-jättarna Amazon, Apple och Netflix visar hur snabbt det kan <a href="https://www.expressen.se/noje/tv-och-streaming/netflix-besked--efter-jatteaffaren/">bli budgivningskrig</a> för särskilda rättigheter, med NBA-rättigheterna som ett praktexempel på branschens stora värdeökning.</p>



<p>De huvudsakliga inkomstkällorna är idag från annonsering, prenumerationer och sponsoravtal. Bara i USA så uppgick marknadsvärdet till hela $30 miljarder under 2025 och experter beräknar att globalt kommer det överskrida $78 miljarder vid 2030.</p>



<p>Med globalisering och nya trender som exempelvis F1s uppsving med dess Netflix-serie, ökat intresse för damsport och nya marknader som bland annat Indiens Cricket, så finns det mycket utrymme för tillväxt.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-sambandet-mellan-tv-intakter-spelartransfers-och-biljettpriser"><strong>Sambandet mellan TV-intäkter, spelartransfers och biljettpriser</strong></h2>



<p>I takt med att avtalen för rättigheter ökar så stiger även spelarnas löner och deras övergångsvärden. I ligor som NFL och NBA så utgörs idag cirka 50% av spelarnas löner av medieintäkter.</p>



<p>Tittar man på europeisk fotboll så används TV-pengarna för att höja spelarlöner och köpa mer dyra spelare, vilket skapar en uppåtgående spiral. Ju mer pengar klubben får in från TV-avtal, desto bättre spelare de kan locka till sig. De bättre spelarna gör klubben mer populär, vilket leder till ännu mer kommersiella intäkter och sedan fortsätter det så.</p>



<p>Den globala transfermarknaden för för fotboll har exempelvis överskridit €10 miljarder och många storklubbar nyttjar tv-avtalen för att kunna göra sina storköp. Således har löner skjutit i taket.</p>



<p>Detta är något som indirekt påverkar biljettförsäljningen. Större klubbar kan subventionera biljettpriser med mediepengar, men det ökade intresset för klubbar med toppspelare ökar efterfrågan från fans, vilket är någon som berikar storklubbar ytterligare.</p>



<p>Sammanfattningsvis är sändningsrättigheter grunden för dagens moderna sportvärld. Detta driver tillväxten framåt, men skapar också utmaningar som splittrat utbud och stigande kostnader.</p>



<p>Med ny teknik och hårdare konkurrens väntar mer innovation och bättre tillgänglighet &#8211; och för oss fans är bra guider oumbärliga för att hänga med i det växande utbudet av sändningar.</p>


Sändningsrättigheter styr sportvärlden 


<p><strong>Private equity har historiskt setts som något enbart för stora institutionella investerare. Genom Carnegie Listed Private Equity öppnas dörren även för privata sparare att ta del av denna typ av investeringar. Fondförvaltaren Emanuel Furubo berättar om fonden, som sedan start har haft en genomsnittlig avkastning på 13 procent per år, och vad du bör tänka på innan du investerar.</strong>&nbsp;</p>



<p>Fonden är en traditionell aktiefond där investerare kan handla dagligen utan krav på stora insättningar eller lång kapitalbindning. Det är ett smidigt sätt att få tillgång till en marknad som annars är svåråtkomlig.&nbsp;</p>



<p>&#8211; Den öppnar upp möjligheten för mindre placerare att få exponering mot onoterade bolag. Vår fond är en helt vanlig aktiefond som investerar i börsnoterade private equity-bolag, vilka i sin tur investerar i onoterade bolag, förklarar&nbsp;Furubo.&nbsp;&nbsp;</p>



    <section class="c-block-greybox" style="background-color: #e0e0e0;;">
    
                                    <p><sub><strong>Riskinformation </strong>Investeringar innebär risk. </sub></p>
                        </section>



<div style="height:19px" aria-hidden="true" class="wp-block-spacer"></div>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-varfor-investera-i-private-equity-nbsp"><strong>Varför investera i private equity?</strong>&nbsp;</h2>



<p>Private equity har historiskt gett högre avkastning än breda börsindex, och en förklaring är möjligheten att köpa bolag utanför börsen till lägre värderingar. När bolagen utvecklas och säljs vidare eller börsnoteras, frigörs värde. &nbsp;</p>



<p>&#8211; Det är en modell som ofta tillåter bolagsledningar att behålla fokus på det de gör bäst: att växa, både organiskt och via förvärv, samt att bli mer effektiva och öka lönsamheten över tid, säger Furubo.&nbsp;&nbsp;</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-en-global-och-valdiversifierad-portfolj-nbsp"><strong>En global och väldiversifierad portfölj</strong>&nbsp;</h2>



<p>Carnegie Listed Private Equity investerar i omkring 35 olika private equity-aktörer globalt. Genom dessa får fonden indirekt exponering mot ett mycket stort antal onoterade bolag – totalt över&nbsp;2 000. Många av bolagen&nbsp;är inne i en spännande del av sin tillväxtresa.&nbsp; Analysen sker framför allt på ägarnivå, där strategi, filosofi och historisk prestation hos private equity-bolagen är centrala faktorer. Om&nbsp;ett av de onoterade portföljbolagen utgör en stor del av en private equity-aktörs portfölj går förvaltningsteamet in och analyserar dessa bolag djupare för att förstå bolagets verksamhet, långsiktiga tillväxt och lönsamhet.&nbsp;</p>



<p><a href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-3-carnegie-listedprivateequity-exit-wp-241125" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Läs mer om fondens strategi och innehav här.</strong></a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-tre-typer-av-innehav-nbsp"><strong>Tre typer av innehav </strong>&nbsp;</h2>



<p>Fonden investerar i tre kategorier av bolag som alla ger exponering mot private equity och ger en bra diversifiering:&nbsp;</p>



<ol start="1" class="wp-block-list">
<li>Fondbolag som förvaltar kapital åt externa investerare&nbsp;</li>
</ol>



<ol start="2" class="wp-block-list">
<li>Investmentbolag som investerar med egen balansräkning&nbsp;</li>
</ol>



<ol start="3" class="wp-block-list">
<li>Noterade PE-fonder som i sin tur investerar i traditionella private equity-fonder&nbsp;</li>
</ol>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-vad-ska-sparare-tanka-pa-nbsp"><strong>Vad ska sparare tänka på?</strong>&nbsp;</h2>



<p>Furubo betonar att man som sparare får tillgång till underliggande onoterade bolag man annars inte kan investera i, men att detta också medför risker. Volatiliteten i fonden kan vara högre än hos traditionella aktiefonder. Senaste året har fonden haft en negativ avkastning på -13 procent, vilket förvisso till stor del beror på valutaeffekter. Trots det har fonden avkastat 88 procent efter avgifter på 5 år.  </p>



<p>&#8211; Genom fonden får du exponering mot över 2000 underliggande onoterade bolag på ett enkelt och effektivt sätt, vilket gett en god historisk avkastning, avslutar Furubo.&nbsp;</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-vill-du-veta-mer-nbsp"><strong>Vill du veta mer?</strong>&nbsp;</h2>



<p><strong><a href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-3-carnegie-listedprivateequity-exit-wp-241125" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Läs mer på carnegiefonder.se.</a></strong></p>



    <section class="c-block-greybox" style="background-color: #e0e0e0;;">
    
                                    <h3><strong>Carnegie Listed Private Equity A</strong></h3>
                                                <p><strong>Fondnamn:</strong> Carnegie Listed Private Equity (A-klass)<br />
<strong>Förvaltare:</strong> Emanuel Furubo, Carnegie Fonder<br />
<strong>Investerar i:</strong> Börsnoterade bolag med koppling till private equity<br />
<strong>Startdatum:</strong> 9 oktober 2009<br />
<strong>Förvaltningsavgift:</strong> 1,50 % per år<br />
<strong>Minsta insättning:</strong> 0 kr vid löpande sparande<br />
<strong>Riskklass:</strong> 4<br />
<strong>Exempel på innehav:</strong> 3i Group, Apollo Global Management, Blackstone, KKR &amp; Co</p>
                        </section>



<p></p>



    <section class="c-block-greybox" style="background-color: #e0e0e0;;">
    
                                    <p><sub><strong>Riskinformation </strong>Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.</sub></p>
                        </section>



<div style="height:20px" aria-hidden="true" class="wp-block-spacer"></div>



<div class="sponsored-content" style="padding: 1em; border: 1px solid #ccc; background-color: #fff2f2; border-radius: 8px; margin-bottom: 1.5em;">
  <strong>Annons</strong><br>
  Denna artikel är framtagen i samarbete med en eller flera samarbetspartners och kan innehålla kommersiella länkar.<br>
  <small>Innehållet är märkt enligt våra riktlinjer för sponsrat material och följer Googles krav på transparens.</small>
</div>



PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity


<p>I en tid av stigande energipriser, ökade hållbarhetskrav och hårdare konkurrens tvingas företag och fastighetsägare se över varje del av sin kostnadsstruktur. Fokus ligger ofta på elavtal, räntor och effektivisering av lokaler men en avgörande faktor hamnar ofta i skymundan: ventilationen.</p>



<p>I Stockholm, där en stor del av näringslivet är koncentrerat till kontor, handelslokaler och flerbostadsfastigheter, kan rätt ventilationslösning vara skillnaden mellan en kostsam drift och en långsiktigt lönsam investering.</p>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-fran-driftkostnad-till-strategisk-investering"><strong>Från driftkostnad till strategisk investering</strong></h3>



<p>Traditionellt har ventilation setts som en nödvändig utgift snarare än ett affärsbeslut. Men moderna system förändrar kalkylen. Dagens ventilationslösningar kan minska energiförbrukningen avsevärt genom värmeåtervinning, behovsstyrning och smart teknik.</p>



<p>Enligt <a href="https://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/byggnader/">Energimyndigheten</a> står uppvärmning och ventilation för en betydande del av energianvändningen i kommersiella fastigheter, och effektivisering inom dessa områden är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att sänka driftskostnader:<br></p>



<p>För företag med stora lokaler eller fastighetsportföljer i Stockholm kan förbättrad ventilation därför ge direkt utslag på resultatet.</p>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-produktivitet-sjukfranvaro-och-lonsamhet"><strong>Produktivitet, sjukfrånvaro och lönsamhet</strong></h3>



<p>Ventilation påverkar inte bara energikostnader utan även medarbetarnas prestation. Studier visar att dålig inomhusluft leder till försämrad koncentration, ökad trötthet och högre sjukfrånvaro. För kunskapsintensiva verksamheter, där personalen är den största tillgången, är detta en reell affärsrisk.</p>



<p>God ventilation bidrar till:</p>



<ul class="wp-block-list">
<li>Lägre sjukfrånvaro</li>



<li>Ökad produktivitet</li>



<li>Bättre arbetsmiljö och attraktivitet som arbetsgivare</li>
</ul>



<p>I en konkurrensutsatt arbetsmarknad, som i Stockholm, är arbetsmiljö allt oftare en faktor i kampen om kompetens.</p>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-fastighetsvarde-och-esg-krav"><strong>Fastighetsvärde och ESG-krav</strong></h3>



<p>Ventilation spelar även en växande roll i fastighetsvärdering och ESG-arbete. Investerare, banker och hyresgäster ställer i allt högre grad krav på energieffektiva och hållbara byggnader. En fastighet med modern ventilation har ofta:</p>



<ul class="wp-block-list">
<li>Lägre driftskostnader</li>



<li>Bättre energiprestanda</li>



<li>Större attraktionskraft på hyresmarknaden</li>



<li>Starkare långsiktigt värde</li>
</ul>



<p>För fastighetsägare i Stockholm, där regleringar och miljökrav skärps successivt, kan investeringar i ventilation vara avgörande för att framtidssäkra beståndet.</p>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-sarskilda-forutsattningar-kraver-ratt-losningar"><strong>Särskilda förutsättningar kräver rätt lösningar</strong></h3>



<p>Stockholms fastighetsmarknad kännetecknas av en blandning av äldre byggnader och moderna kontorskomplex. Många äldre fastigheter är energieffektiva på pappret men saknar anpassade ventilationssystem för dagens användning.</p>



<p>Här krävs lösningar som tar hänsyn till:</p>



<ul class="wp-block-list">
<li>Byggnadens ålder och konstruktion</li>



<li>Verksamhetens behov</li>



<li>Energikrav och framtida regelverk</li>
</ul>



<p>För företag och fastighetsägare som vill se över <a href="https://aerius.se/ventilation-stockholm/">ventilationen i Stockholm</a> finns specialiserad kompetens och lösningar anpassade för lokala förhållanden.&nbsp;</p>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-avkastning-snarare-an-kostnad"><strong>Avkastning snarare än kostnad</strong></h3>



<p>När ventilation betraktas ur ett strikt ekonomiskt perspektiv blir det tydligt att det inte handlar om en kostnad utan om avkastning. Lägre energiförbrukning, stabilare drift, nöjdare hyresgäster och friskare personal skapar sammantaget ett starkare ekonomiskt utfall.</p>



<p>Med rätt analys och rätt teknik kan ventilationsåtgärder ofta räkna hem sig snabbare än många andra investeringar i fastigheten.</p>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-slutsats"><strong>Slutsats</strong></h3>



<p>I dagens ekonomiska klimat har företag och fastighetsägare inte råd att bortse från de delar av verksamheten som påverkar både kostnader och konkurrenskraft. Ventilation är en sådan faktor som är osynlig, men affärskritisk.</p>



<p>För Stockholm, där energipriser, hållbarhetskrav och konkurrens om kompetens är högre än på många andra håll, är rätt ventilationsstrategi inte längre ett tekniskt val utan ett ekonomiskt.</p>


Vi sammanfattar alla nyheter om startups, finansiering, försäljning och alla viktiga frågor för dig som är ägare eller delägare i ett företag.

Företag

Därför påverkar inomhusluften både kostnader och konkurrenskraft


<p><strong>Akobo Minerals, Norges enda noterade guldbolag, har nått ett avgörande steg i bolagets utveckling. Under det tredje kvartalet levererade bolaget för första gången positivt EBITDA, efter 15 års arbete med att bygga vad som nu är den första nya guldgruvan i Etiopien sedan 1993.</strong></p>



<p>Arbetet med gruvan har bedrivits i ett område som länge betraktats som svårtillgängligt, vilket har ställt stora krav både på planering och logistik.</p>



<p><em>– </em>Vi har gått från en grön slätt till att bygga en underjordsgruva och en processanläggning i ett område som är väldigt svårtillgängligt, säger <strong>Jørgen Evjen, VD för Akobo Minerals.</strong> </p>



<p>I dag producerar gruvan stabila volymer och har två tunnlar som går rakt in i malmkroppen.</p>



<p><a href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-akobominerals-cta-rapporten-121225" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Läs hela Akobo Minerals kvartalsrapport här.</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-produktionen-tacker-kostnaderna-men-nu-kommer-det-stora-lyftet"><strong>Produktionen täcker kostnaderna – men nu kommer det stora lyftet</strong></h2>



<p>Den befintliga gruvan producerar idag 6–8 kilo guld per månad, vilket redan är tillräckligt för lönsam drift. Men den avgörande expansionen sker när det nya gruvschaktet öppnar mot slutet av Q1.</p>



<p>– Vi etablerar nu ett nytt gruvschakt som har en helt annan kapacitet. Den gör att vi kan mångdubbla produktionen och mångdubbla intäkterna. Vi går från 6–8 kilo i månaden till upp mot 50 kilo och mer, säger Evjen.</p>



<p>Det innebär att månatliga intäkter kan öka från ungefär 800 000 USD till 5–6 miljoner USD.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-guldpriset-pa-rekordnivaer-enorm-havstang-for-bolaget"><strong>Guldpriset på rekordnivåer – enorm hävstång för bolaget</strong></h2>



<p>Guldprisets uppgång från cirka 1 750 USD per uns 2021 till över 4 000 USD idag har haft stor effekt. Evjen ser även strukturella krafter som talar för fortsatt styrka i guld.</p>



<p>– Det fundamentala i guldmarknaden, att centralbankerna köper guld och att dollarn inte längre är det självklara ankaret, gör att det fortfarande finns stor uppsida, säger Evjen.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-historisk-investering-fran-etiopiens-statliga-fond"><strong>Historisk investering från Etiopiens statliga fond</strong></h2>



<p>Efter två års förhandlingar gick Etiopiens statliga investeringsfond in som delägare i Akobo Minerals, en unik händelse som markerar landets ambition att öppna upp ekonomin.</p>



<p>– Det var första gången på hundra år som pengar fick lämna Etiopien. Det säger något om stödet som finns i landet just nu för att utveckla gruvindustrin och öppna upp för internationella investerare, <em>säger </em>Evjen.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-2026-aret-da-allt-accelererar"><strong>2026: året då allt accelererar</strong></h2>



<p>Med ett stabilt kassaflöde ändras spelplanen drastiskt för Akobo. Nu kan bolaget fortsätta utveckla gruvan på djupet och arbeta vidare med sina prospekteringslicenser.</p>



<p>– Vi ser en stor potential. Ska man bygga stora gruvor behöver man en fyndighet på en miljon uns, och det tror vi att vi kan utveckla, säger Evjen.</p>



<p>När Evjen ombeds välja den viktigaste händelsen som väntar för Akobo Minerals lyfter han fram en milstolpe:</p>



<p>– Det viktigaste för oss är att öppna den nya schakten. Det kommer att innebära en total förändring för bolagets ekonomi, situation och stabilitet.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-okat-fokus-pa-sverige-och-mojlig-framtida-notering"><strong>Ökat fokus på Sverige – och möjlig framtida notering</strong></h2>



<p>Akobo har redan tusentals svenska aktieägare och siktar nu på att stärka sin närvaro i Sverige ytterligare.</p>



<p>&#8211; Det kan vara så att vi också väljer att notera oss&nbsp;på Nasdaq First North&nbsp;i stället för att hålla oss på Euronext.&nbsp;Men det är lite tidigt.&nbsp;Men det säger lite om fokuset vi har.</p>



<p>Du kan köpa aktier i Akobo Minerals hos <a href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-akobominerals-lank-avanza-121225" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Avanza</a> eller <a href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-akobominerals-lank-nordnet-121225" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nordnet</a>.</p>



    <section class="c-block-greybox" style="background-color: #e0e0e0;;">
    
                                    <h3><strong>Om Akobo Minerals AB</strong></h3>
                                                <ul>
<li><strong>Startår:</strong> Operativ närvaro sedan 2009, första utfärdade prospekteringslicensen 2010</li>
<li><strong>Verksamhet:</strong> Guldprospekterings- och gruvbolag</li>
<li><strong>Huvudkontor</strong>: Oslo, Norge</li>
<li><strong>Noterad på:</strong> Euronext Stock Exchange i Oslo</li>
<li><strong>Verksamhetsområde</strong>: Guldprospektering och gruvdrift i västra Etiopien, framför allt i Akobo-regionen (Gambela och Dima Woreda)</li>
<li><strong>Licenser:</strong> Exploration och gruvlicens i ett område om flera hundra kvadratkilometer</li>
</ul>
                                                            <div class="c-block-greybox__buttons" style=" justify-content: flex-start;">
                    <a target="_blank" class="c-block-greybox__button" href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-akobominerals-cta-knapp-hemsida-121225" style="max-width: 100%; text-align: center; width: auto; background-color: #2c2a5a; ">Läs mer om Akobo Minerals här</a>
                </div>
            
                        </section>



<div style="height:15px" aria-hidden="true" class="wp-block-spacer"></div>



<div class="sponsored-content" style="padding: 1em; border: 1px solid #ccc; background-color: #fff2f2; border-radius: 8px; margin-bottom: 1.5em;">
  <strong>Annons</strong><br>
  Denna artikel är framtagen i samarbete med en eller flera samarbetspartners och kan innehålla kommersiella länkar.<br>
  <small>Innehållet är märkt enligt våra riktlinjer för sponsrat material och följer Googles krav på transparens.</small>
</div>



Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet


<p><strong>Private equity har historiskt setts som något enbart för stora institutionella investerare. Genom Carnegie Listed Private Equity öppnas dörren även för privata sparare att ta del av denna typ av investeringar. Fondförvaltaren Emanuel Furubo berättar om fonden, som sedan start har haft en genomsnittlig avkastning på 13 procent per år, och vad du bör tänka på innan du investerar. Se Furubos viktigaste insikter och råd i videon.</strong></p>



<p><a href="https://ut.dagensps.se/PS-VNA-carnegie-3-listedprivateequity-exit-kort-version-WP-261125" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Läs mer om fondens strategi och innehav här. </strong></a></p>



    <section class="c-block-greybox" style="background-color: #e0e0e0;;">
    
                                    <p><sub><strong>Riskinformation </strong>Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.</sub></p>
                        </section>



<div style="height:15px" aria-hidden="true" class="wp-block-spacer"></div>



<div class="sponsored-content" style="padding: 1em; border: 1px solid #ccc; background-color: #fff2f2; border-radius: 8px; margin-bottom: 1.5em;">
  <strong>Annons</strong><br>
  Denna artikel är framtagen i samarbete med en eller flera samarbetspartners och kan innehålla kommersiella länkar.<br>
  <small>Innehållet är märkt enligt våra riktlinjer för sponsrat material och följer Googles krav på transparens.</small>
</div>



Kvinnor får 2 procent av kapitalet – står för en fjärdedel av alla exits

Trots en lavinartad ökning av kvinnligt ledda börsnoteringar, fortsätter kapitalet att hamna i andra fickor.

Trots en lavinartad ökning av kvinnligt ledda börsnoteringar, fortsätter kapitalet att hamna i andra bolag. En ny studie visar att kvinnliga grundare bara

Kvinnor får 2 procent av kapitalet – står för en fjärdedel av alla exits - Dagens PS

Hantera prenumeration

Utvalda pressmeddelanden

Kontakta oss

Copyright

Integritetspolicy för personuppgifter

Cookiepolicy

Dina rättigheter enligt Dataskyddsförordningen

Relevance AI-policy

Annonsera på Dagens PS

Redaktionen har ordet

Så gör vi Dagens PS mer tillgängligt

Debatt

Senaste nytt

Konflikter

Handel

Politik

Klimat

Historia

Världen

OMXSPI

OMXS30

Large Cap

Mid Cap

Small Cap

Börskurser

Investeringsguide

Industri

Fastigheter

Aktier

Fonder

Börsnoteringar

Emissioner

Makro

Råvaror

Valuta

Life Science

Kryptovalutor

Fintech

Bostad

Drömboende

Spara

Deklaration & skatter

Säkerhet

Jobb

Sparkonto

Bolån

Försäkringar

Elavtal

Lån

Ekonomiguider

Privatekonomi

Hållbarhet

Prylar

Innovationer

Energi

Mobil

Personlig utveckling

Ledarskap

Platsannonser

Karriär

Företagsekonomi

Företagsförsäkringar

Tjänstebil

Tjänstepension

Startup

E-handel

Digitalisering & AI

Profiler

Företagsnyheter

Köpa bil

Biltester

Elbil

Klassiska bilar

Bäst i alla tester

Båt

Mat & Vin

Resor

Nöje & Underhållning

Klockor

Restaurang

Perfect Weekend

Podcast

Han var Teslas största fan – nu satsar han allt på robotar och flygande bilar

Utkast: Video: Kvinnor får 2 procent av kapitalet – står för en fjärdedel av alla exits