ANNONS
ANNONS

Doktor totalsågar helgens “genombrott” för datorer

artificial.jpg

Britten Alan Turing (1912-1954) är en av papporna till dagens informations- och datorteknologi och är bland annat känd för sina insatser i andra världskriget med att knäcka tyskarnas Enigmachiffer.

Hans klassiska Turingtestet går ut på att undersöka om en dator kan tänka. Kriteriet för detta är om datorn lyckas lura en människa att den också är en människa. 

I helgen lyckades superdatorn Eugene uppträda tillräckligt mänskligt i ett antal konversationer för att datoranvändarna skulle missta den för en 13-årig pojke. Datorn måste lura minst 30 procent av för att den ska anses ha klarat testet.

ANNONS
ANNONS

Att en dator nu ”klarat Turingtestet” betyder alltså att den framgångsrikt imiterat en människa i 30 procent av en serie femminuterskonversationer.  Betyder det då verkligen att en dator kan tänka? Det är lätt att vara skeptisk här”, skriver it-debatören Nicklas Lundblad i ett filosofiskt inlägg i Svenska Dagbladet.

Gränsen vid 30 procent är en alldeles för låg, menar forskaren som omväxlande varit knuten till Stockholms Handelskammare och sökföretaget Google. Samtidigt fastställer testet egentligen inte om en maskin kan tänka utan bara om den kan imitera tänkande.

“Den [datorn] saknar något – låt oss kalla det känslor eller kanske medvetande – som människor har”, skriver Nicklas Lundblad i sin långa och mycket intressanta artikel.

Det kanske bästa med att Turingtestet nu klarats av är att vi kanske kan vidga forskningen litet. I stället för att imitera mänsklig intelligens kan vi utforska de enorma mängder av intelligenta beteenden som inte är mänskliga i egentlig mening och som kompletterar i stället för att imitera oss”, avslutar han.

ANNONS
In this article

ANNONS

ANNONS