I april ska forskare borra sig ned i undervattensberget Atlantismassivet för att försöka hitta ledtrådar till hur livet på jorden började.
Fartyget Joides ska borra efter livets uppkomst
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 22 feb. 2023Publicerad: 20 feb. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
För nästan 20 år sedan borrades ett drygt 1 414 meter djupt hål i det 4 267 meter höga undervattensberget Atlantismassivet, nu ska forskare borra sig vidare ned till drygt 2 057 meter, det rapporterar Wall Street Journal.
Närmare jordens mantel än någonsin
Två dussin geologer, mikrobiologer och andra forskare ska segla dit med oljeborrskeppet Joides Resolution, som har förvandlats till forskningsfartyg.
Atlantismassivet finns på Atlantens botten och hålet som ska borras kommer inte bli det djupaste hålet som borrats i havsbotten, men det kommer komma närmare jordens mantel än man tidigare kommit.
Hålet kommer kunna utforska havsskorpan på ett djupare lager än man tidigare nått och temperaturen där väntas överstiga 204 grader Celsius.
Geologen Peter Blum säger till Wall Street Journal att det här är ett nytt territorium och att det kommer bli varmt.
ANNONS
Senaste nytt
Blir svårt att hitta hålet
Det kommer att bli svårt att fördjupa borrhålet. Först måste ingenjörer sänka tung borrutrustning genom nästan 1 645 meter vatten, för att hitta ett 38 centimeter brett hål.
ANNONS
De har jämfört processen med att stå på en stol och ha en penna fastbunden i ett snöre som man håller i munnen och försöka sänka den i en läskflaska samtidigt som en fläkt blåser på den.
Ett sätt att lura systemet
Atlantismassivet är ett tektoniskt fönster där de tektoniska plattorna delar sig och drar jordens djupare lager upp mot ytan.
Genom att borra i tektoniska fönster kan forskare undersöka delar av jordens inre struktur som annars hade varit otillgängliga.
Jason Sylvan, biologisk oceanograf vid Texas A&M University, menar att det nästan är ett sätt att lura systemet.
En blandning av vatten och sten
Forskarna planerar att ta prover från de nya djupen för att undersöka om en särskild blandning av vatten och sten kan ha gett upphov till liv på jorden och möjligen även på andra planeter.
Det gröna magnesiumrika mineralet olivin finns i överflöd på sådana djup och det är avgörande för så kallad serpentinisering, en reaktion som uppstår när vissa mineraler möter havsvatten.
ANNONS
Geokemister tror att just serpentinisering kan bidra till att skapa liv. Forskning tyder på att den processen genererar sådan energi och geokemiska förhållanden som är gynnsamma för att organiska molekyler ska skapas.
Letar efter hitta livets byggstenar
Susan Q. Lang, geokemist vid Woods Hole Oceanographic Institution och expeditionens chefsforskare, säger att organiska molekyler är livets byggstenar.
Forskningsfartyget Joides siktar på att borra sig ned till ett djup där serpentinisering tros uppstå, men där är tempereturen över de gränser som vi vet att liv kan existera i.
Om forskarna hittar organiska molekyler där, kan det hjälpa till att bekräfta att serpentinisering leder till att de skapas, och har bidragit till tillkomsten av liv, det menar Susan Q. Lang.
Hon menar även att om de hittar organiska molekyler i serpentiniseringsplatser kan det också hjälpa till i sökandet efter liv på andra planeter.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Molekylbygge får årets nobelpris i kemi
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
