En vecka efter Rysslands attack mot det ukrainska barnsjukhuset i Mariupol står Facebook, Twitter och Telegram handfallna inför desinformationen som sprids om händelsen, erfar Forbes.
Sociala medier oförmögna att stoppa rysk propaganda
Jennie Nysted
Uppdaterad: 16 mars 2022Publicerad: 16 mars 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Nät av lögner
Ända sedan Ryssland attack mot ett barnsjukhus i Mariupol förra veckan har ryska myndigheter vävt ett fint nät av desinformation som spridits via sociala plattformar som Facebook och Twitter.
Det var den 9 mars som ett sjukhus i Mariupol och dess förlossningssavdelning träffades under en robotattack vilket orsakade stor förödelse. Under attacken skadades 17 personer och ytterligare tre personer dog.
Däribland en gravid kvinna och hennes ofödda barn, som kommit att symbolisera attacken, sedan de fotograferades när de bars iväg på bår, skriver Forbes.
Sedan dess har ett tjugotal konton på sociala medier som alla kunnat härledas till ryska ambassader spridit falsk information om händelsen.
ANNONS
Senaste nytt
Tweets från ryska ambassader
I likhet med annan rapportering som rör Rysslands affärer, har nyheter som behandlat händelserna i Mariupol misskrediterats och tillbakavisats som falska av ryska myndigheter.
ANNONS
Bland annat har den ryska ambassaden i Storbritannien publicerat ett antal tweets där man felaktigt hävdar att sjukhuset var en militär utpost som i själva verket hade tömts före attacken.
Något som senare följdes upp med information om att de foton som tagits i samband med händelsen i var iscensatta, skriver Forbes.
Nått 2,4 miljoner
På Twitter raderades dessa inlägg. Dock har liknande inlägg om händelserna i Mariupol fortsatt spridits under bara den senaste veckan. Då från Rysslands andra ambassader i bland annat Japan, Danmark och Grekland, som enligt uppgift från FakeReporter nått ut till mer än 2,4 miljoner människor enbart på Twitter, erfar Forbes.
Även Facebook och Telegram har drabbats av liknande desinformationskampanjer via text, foto och videos, som i efterhand tagits bort av plattformarna. Dock med mindre lyckade resultat.
Ett förfarande som fått såväl Vita Huset som andra västerländska ledare att reagera starkt, eftersom det visar på Rysslands kapacitet att sprida falska nyheter, men framförallt de sociala plattformarnas oförmåga att bemöta fenomenet.
Läs även: Så definierar man krigsbrott – frågor och svar
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
