Dagens PS

Här byggdes Sveriges första järnväg

Fryksta järnväg
Det är så här som Sveriges äldsta ånglok ser ut. Och det var på Fryksta-banan som det tuffade igång för första gången redan 1856. (Foto: Järnvägsmuseet)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 07 maj 2024Publicerad: 09 maj 2024

Utan kungligt tillstånd men med en stark skaparkraft såg Claes Adelsköld till att Sveriges första järnväg byggdes 1849.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det var egentligen inte alls meningen att löjtnant Claes Adelsköld var den som skulle förverkliga Sveriges första järnväg. Han, som allmänt sågs som en ganska så burdus och egensinnig herre, hade inte ens kungens tillstånd att få bygga järnväg.

Men sådana världsliga ting som tillstånd – det brydde sig inte Claes Adelsköld om. Han hade fått en idé om att anlägga en järnväg och då lät han sig inte hindras.

Järnvägen han såg framför sig, skulle förbinda Klarälven med sjön Fryken, och där emellan kunna frakta både gods och personer mellan de två vattendragen.

Claes Adelsköld
Claes Adelsköld var en handlingens man som såg till att Sveriges första järnväg blev verklighet 1849. (Foto: Okänd)

Den 5 maj 1849 satte han spaden i marken, och redan i september 1849, stod den åtta kilometer långa banan klar för drift.

Modern järnväg

Trots avsaknad av tillstånd, hade ju Claes Adelsköld fått till en fullt fungerande järnväg enligt europeiskt snitt. Så det var ju bara för monarken Oskar I att pallra sig upp till Värmland och förklara järnvägen som invigd.

Fryksta station.
Det vita huset i mitten på bilden var Fryksta station och alltså Sveriges första järnvägsstation. Fantastiskt nog finns huset fortfarande kar. (Foto: Vykort)
ANNONS

Den nya banan fick namnet Fryksta Clara Elfs jernväg och hade spårviddden 1 099 mm, eller 40 svenska verktum.

ANNONS

Senaste nytt

Även ångfartyg

Samtidigt som järnvägen byggdes, köptes det också in ett ångfartyg för att köra trafik på Klarälven mellan Lyckan och Karlstad. Järnvägen kostade med marklösen 80 000 riksdaler och ångfartyget 28 000 riksdaler.

Minnesstenen som restes vid platsen där det första spadtaget togs. Till vänster banans upphovsman Claes Adelsköld
Minnesstenen som restes vid platsen där det första spadtaget togs. Till vänster banans upphovsman Claes Adelsköld. (Foto: Järnvägsmuseum)

Under de första sju åren var tågen hästdrivna men i juni 1856 kunde ångloket Frykstad starta på banan. Loket var byggt av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna och finns faktiskt fortfarande bevarat på Järnvägsmuseet i Gävle.

1872 drogs den Nordvästra Stambanan från Laxå till norska gränsen.

Då anlades samtidigt en bibana från Kil ned till Fryksta och i den kom så Fryksta Clara Elfs jernväg att inkorporeras och dess historia som enskild järnväg tog då slut.

Här kan du dock själv utforska banans gamla sträckning som i dag bjuder på en mycket vacker cykeltur i det värmländska landskapet.

ANNONS

Läs också historien om hur Inlandsbanan blev till. Dagens PS.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS