En rapport från Globalwitness, en internationell icke-statlig organisation, visar att EU:s beroende av gas- och oljeimporter blir dyrt. Fram till 2030 väntas de kosta unionen 2 500 miljarder kronor mer än väntat, eller nästan extra 15 procent av BNP.
Rapport: EU får betala 2 500 miljarder mer än väntat för gas
Mest läst i kategorin
De höga gaspriserna är väldigt dyra för EU, och kostnaden flyter in i Rysslands krigskassa. Globalwitness säger dock att det går att minska kostnaden till hälften genom att investera rejält i värmepumpar, solceller och bättre isolering i hus. De hänvisar till CAN Europes modell, som ser dessa renoveringar som nyckeln.
De höga gaspriserna beror till stor del på kriget i Ukraina. Oron för att Ryssland skulle sluta leverera gas har drivit upp priserna till rekordnivåer. Priserna är så höga, att man betalar mer till Ryssland än innan sanktionerna började, vilket har hjälpt ryska stadsbudgeten hålla sig i balans.
Nya sanktioner mot olja föreslagna
Samtidigt arbetar EU på med ytterligare ett sanktionspaket mot rysk olja – som skulle kunna innebära ett importförbud (embargo). Ungern har motsatt sig detta, men kan enligt Politico ge sig efter ett förslag om att betala dem pengar för att gå med på det.
En del ekonomer ifrågasätter modellen med embargo mot olja och gas. Economist föreslog till exempel att använda en skatt på olja istället för ett förbud. Ricardo Hausman från Harvard säger att en skatt har större fördelar än ett förbud.
Think-tanken Breugel tror att det skulle vara mer kostsamt för Ryssland med en skatt, medan Politico menar att ett embargo är fel väg att gå för EU.
Embargo dyrare för EU än skatt, men ändå bättre för Ryssland
Vid ett embargo behöver EU ju ändå importera olja, och måste köpa mer från andra länder än de producerar, vilket driver upp oljepriserna. Det har vi sett redan, då oljepriset stigit sedan början av året. Det kan göra att Ryssland kompenseras ordentligt för bortfallen försäljning till EU genom de högre världspriserna, medan EU betalar mycket mer.
Vid en skatt däremot blir Rysslands olja mindre konkurrenskraftig i EU, medans intäkterna tillfaller EUs statskassa, och världspriserna på olja inte trycks upp. Samtidigt minskar risken på oljebrist i EU.
Det återstår att se hur EU hanterar energifrågan, men nuläget kan ses både som ett hot och en möjlighet. Om EU satsar stort kan man både förbättra sig säkerhetspolitiska läge, sin ekonomi och miljön på samma gång.
Frilansskribent inriktad på ekonomi.
Frilansskribent inriktad på ekonomi.