ANNONS

Krönika: Byråkratin slår mot dig – inte skurken

lag-johan

Detta är en krönika. I texten är det krönikörens åsikter som förs fram, inte DagensPS.

ANNONS
ANNONS

Byråkratin är en organism som föder sig själv och ger du den lillfingret tar den snart hela handen. I vissa branscher och verksamheter är detta väldigt uppenbart, i andra riskerar det bara vara en tidsfråga. Och i våra dagliga liv utanför jobbet kan, det som i dag skulle upplevas som absurditeter, kanske framstå som vettigt om några år. Ett exempel är att reglera cyklister.

Så varför i hela fridens namn skulle någon vilja förbjuda eller reglera cyklister? Att cykla är miljövänligt, i de flesta fall bullerfritt och ett sunt och relativt billigt sätt att ta sig runt. Vad är problemet? Har du kört bil bland cyklisterna i Malmö någon gång?

Cyklister verkar generellt bry sig så där lagom mycket om trafikregler, om medtrafikanter och i synnerhet om sig själva. Man cyklar mot rött, enkelriktat och har absolut noll koll på att man allt som oftast faktiskt har väjningsplikt mot bilar när man korsar obevakade cykelpassager.

I detta finns en tydlig problematik. Cyklisten bryter mot lagar och regler och är därmed arrogant och provocerande mot medtrafikanter samtidigt som man genom sin oaktsamhet och vårdslöshet riskerar förstöra båda sitt eget och andras liv. Som vid så många andra regelöverträdelser och brott saknas resurser från myndigheter att ta tag i problemet. Hur många poliser skulle det inte krävas för att styra upp detta? Myndigheterna har med andra ord ingen som helst möjlighet att lagföra mer än ett mycket litet antal av dessa regelöverträdelser.

Det är mycket möjligt de flesta inte känner till det, men det kommer snart nya regler som kommer att reglera finans- och försäkringsmarknaden ännu hårdare än vad som redan är fallet. Dessa förändringar kommer förmodligen att märkas av för folk utanför branschen denna gång, när de väl är på plats.

Precis som med cyklisterna har det funnits alldeles för många regelöverträdelser och en anorektisk tillsynsmyndighet i form av Finansinspektionen. Tillsynsmyndigheten har inte varit i närheten av att klara sitt uppdrag kring att utöva tillsyn och beivra regelöverträdelser i den omfattning som skulle krävas.

I sammanhanget ska man komma ihåg att finansieringen för att öka på Finansinspektionens resurser inte lär vara i närheten så stor som för att styra upp cyklisternas vett och etikett.

Myndigheternas lösning i fallet med finans- och försäkringsbranschen är att reglera och förbjuda. Förbud och reglering leder till att det kommer att krävas mer resursstarka aktörer för att verka i branschen än tidigare. Utbud kommer att begränsas och det skulle inte förvåna om priserna på finansiella tjänster, allt annat lika, kommer att stiga. Nåväl, poängen är att när myndigheterna tappat kontrollen så svarar de med förbud och reglering.

I en digitaliserad och öppen värld i förändring lär myndigheterna i allt större utsträckning tappa kontrollen över både det ena och det andra. Och när byråkratin fått korn på en katalysator – likt finanskrisen som sparkade igång regleringen i finans- och försäkringsbranschen – då blir den svår att stoppa. Lobbygrupper som tror sig tjäna på förbud drar igång maskineriet. Politiker som är de som borde regleras egentligen, drar populistiska valser i den riktning de tror ger flest sympatier för dagen. Något som i många fall råkar sammanfall med de rikaste lobbygrupperna. För förstå detta – dit finansbranschen är på väg är inte för vårt allas bästa, det är för de stora aktörernas bästa.

Är inte regleringar bra då? Vi behöver så klart lagar och regler och många av de grundläggande lagar vi har är självklart vettiga och inte bara det – de är även en förutsättning för ett fungerande samhälle.

Problemet inträffar när man börjar tassa runt i periferin och kring saker man inte förstår, beväpnad med en politisk och ideologisk agenda snarare än en pragmatisk inställning. Då blir konsekvenserna oförutsedda och nya problem uppstår, vilket leder till ytterligare reglering som riskerar att hämma så väl ekonomin så väl som människors livskvalitet i största allmänhet.

I regleringsivern är det lätt att glömma bort att de som tidigare hade stort hjärta och som ville göra och gjorde rätt blir de drabbade. De som var oseriösa och struntade i den tidigare lagstiftningen och regleringen kommer fortsätta att utnyttja nya kryphål eller helt enkelt strunta i förändringen. ”Business as usual” med andra ord. För precis som det skulle bli vid en reglering av cyklister betyder tuffare regler och lagar inte ett smack om man inte kan lagföra de som bryter mot dem.

Kanske borde man överväga en liberalisering istället. Då ger man i varje fall inte skenet av att man har koll på läget och folk skulle kanske förmodligen i största allmänhet tänka en gång innan man tar olika typer av beslut.

Den byråkratiska livskraften har nog sällan varit så stark som nu.

Fundera på din egen vardag och ditt eget jobb. Tänk objektivt. Hade vissa saker varit lättare och bättre utan vissa regler? Skulle man kunna slopa reglerna utan att tredje man kom i kläm? I så fall har nog byråkratins livskraft tagit sig lite väl mycket ton just där. Och vem vet, kanske införs cykelkörkort vad det lider eller som en vän brukar säga – man kan snart inte gå på toaletten utan körkort och stämpelklocka.

LÄS FLER KRÖNIKOR FRÅN JOHAN BERNTORP:

Så hög är din skatt – egentligen [DagensPS.se] >

Din och min komfort vår mardröm [DagensPS.se] >

Slåss Ingves mot väderkvarnar? [DagensPS.se] >

Hur otacksam får man vara? [DagensPS.se] >

”Party like it’s 1929” [DagensPS.se] >

I denna artikel

ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS