Sorgen är individuell och ser olika ut för var och en, framhåller Elaine Breske Hirscher. Efter terrorattacken i Stockholm utbröt landssorg. (Foto: TT)

Tiden läker alla sår sägs det men det är bara bullshit, anser jag, för tiden läker ingenting. Det tiden ger oss är att vi lär oss att leva med sorgen i vår vardag. Sorg är för de flesta något vi bär med oss resten av våra liv och det är helt naturligt då den/det vi sörjer var en viktig del av vårt liv. Tiden i sig avgör inte hur din sorgeprocess ser ut utan det är vad du gör med tiden under tiden som avgör hur du lär dig att leva med din sorg och i din sorg.

ANNONS
ANNONS

Kübler-Ross presenterade för snart 50 år sedan (i boken On Death and Dying, 1969) det vi idag kallar sorgens fem faser, sorgens fem känslomässiga faser: förnekelse, ilska, köpslående, depression och acceptans. Hennes hypotes är att de flesta av oss som är i sorg initialt hoppar fram och tillbaka mellan de första stegen och att vi ibland befinner sig på flera nivåer samtidigt. Hur lång tid det tar för oss att komma till acceptans, det vill säga lära oss att leva med vår sorg i vår vardag är individuellt. Det finns inget rätt eller fel i sorg.

Det är viktigt att vi accepterar att sorg är en helt naturlig känslomässig reaktion. Det är inget fel på sörjande eller att sörja. Den som sörjer behöver inte förändras eller ens tröstas – men hon/han behöver stöttas. Uppmuntrande kommentarer och goda råd – trots att de sägs i all välmening – är tyvärr oftast till liten hjälp. Som sörjande har vi ofta ett stort behov av att få lätta vårt hjärta för någon som kan lyssna med värme och bevara ett förtroende.

”Sorg handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor”, har jag hört en kvinna säga vid ett tillfälle, tyvärr vet jag inte hennes namn. Sorg handlar om att du förlorat någon eller något. Sorg är en förlorad framtid tillsammans med någon eller något. Sorg är en helt normal och naturlig känslomässig reaktion på en förlust eller förändring av något slag. Sorg är alla de, ofta motstridiga, tankar och känslor som våra förluster eller förändringen väcker inom oss.

Sorg är ju i grunden inget problem som behöver lösas. Det är helt okej att vara ledsen när något sorgligt händer. Precis som det är att vara glad när något roligt händer. Däremot kan den som sörjer behöva ditt stöd. Stanna upp och ge av din tid. Att finnas till hands och lyssna räcker långt. Försök att ge ditt stöd i stället för att trösta.

Bekräfta känslomässiga uttryck och starka reaktioner på sorg utan att döma, analysera eller kritisera. Undvik intellektuella kommentarer och ge helst inte goda råd. Var ett närvarande stort hjärta med öron, öron utan mun. Att krama och hålla om bekräftar känslouttryck och distraherar inte den sörjande från sin sorg.

Vanliga reaktioner på sorg är en känsla av bedövning, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, förändrade matvanor, sömnförändringar, samt stor trötthet och enorm energiförlust. Var även medveten om att var och en reagerar olika, samt att reaktionerna varierar över tiden även hos individen.

Jämför inte era olika förluster, vilket vissa ofta gör för att minimera den andres känslor – medvetet eller omedvetet. Respektera var och ens unika sorgupplevelse. Låt sorgearbetet ta den tid som behövs. Sorgbearbetning tar olika lång tid hos olika människor och det är helt naturligt att det är så.

Sorg är en process, en process som inte har en bestämd tidsplan eller självklara stadier, utan en process som lever sitt eget unika liv. Vi är alla unika, vi reagerar och sörjer unikt. Sorg kan orsakas av olika förluster eller förändringar i livet.

Oftast förknippar vi sorg med dödsfall, men reaktioner på sorg kan utlösas av en rad olika förluster och förändringar. Dödsfall, skilsmässor, separationer, relationer som inte fungerar, byta bostad, byta arbete, ett husdjurs död, tragiska händelser i vår omvärld, förlust av tillit och trygghet är bara några av de olika händelser som kan utlösa sorg.

En stor varm tanke och kram till alla oss som sörjer! Oavsett vem eller vad vi sörjer. Självklart en extra varm kram till de som föll offer och skadades i terrorattacken här i Stockholm den 7 april, även till er som upplevde dådet på plats. Hela Sverige är i sorg på ett eller annat vis efter den händelsen och vi går alla igenom sorgens fem faser, det kan vara nog så viktigt att komma ihåg.

Stanna upp, ta dig tid att reflektera!

LÄS FLER KRÖNIKOR AV SKRIBENTEN:

Psykiska ohälsan ökar – hur stoppar vi det? [DagensPS.se] >

Auktoritära chefer passé [DagensPS.se] >

I denna artikel

ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS