Utmaningen: Ett politiskt ledarskap för företagande

Lafferkurvan visar att höga skattesatser minskar skatteintäkterna

Forskningen visar att när skattesatsen är för hög, minskar skatteintäkterna. Lafferkurvan, namngiven av forskaren Arthur Laffer,  visar att det handlar om att hitta en optimal skattesats där skatteintäkterna blir högst.

Matematik borde kanske vara ett kompetenskrav hos våra folkvalda. (Bild: Pixabay)

Med en marginalskatt (inkomstskatt + arbetsgivaravgifter) på nära 60% (inkluderar vi konsumtionsskatter hamnar vi på runt 75%) är vi långt ifrån en optimal företags- och arbetsbefrämjande skattenivå.

Slöseriet med skattemedel – en monetär resurs

Slöseriombudsmannen visar på mängder av uppenbart slöseri med skattemedel, från studiecirklar som inte finns, lyxkontor för SKR, till statliga myndigheters varumärkesbyggande, för att nämna några exempel.

Företag arbetar hela tiden på att förbättra och effektivisera sin verksamheter. Här har offentlig sektor mängder att lära.

Jag coachade under några månader ledare och medarbetare på en kirurgavdelning. Med förslag från verksamheten vändes trenden och patienternas ‘genomloppstid’ halverades, vilket medförde en ‘fördubbling’ av sängplatserna.

Från att avdelningen varit nedläggningshotad blev man en förebild och andra sjukhus kom på studiebesök.

Slöseriet sker i det lilla och det stora.

Allt som oftast observerar jag eller hör av coachee’s (personer jag coachar) om möten där ledningsgruppen skall ha dialog runt olika frågor.

Det är inte helt ovanligt att chefen under den största delen av mötet fört en monolog, ibland i flera timmar. När 5 minuter återstår kommer sen en fråga om vad de andra tyckte.

Signalen är tydlig, allt var redan bestämt innan mötet och någon dialog blev det aldrig.

När det sker inom ett företag att 8 pers sitter och lyssnar i en eller flera timmar inser oftast någon ineffektiviteten i förehavandet. Men när det sker inom offentlig sektor gick alla dessa mantimmar åt till ’ingenting’ på skattebetalarnas bekostnad.

För att inte tala om regionerna som anställer fler administratörer än vårdpersonal år efter år.

Här finns miljoner om inte miljarder att hämta, till att vårda patienter bättre, till fler lärare och poliser, samt bättre löner för alla dessa.

Nu gäller det att tänka, planera och agera, för mängder behöver göras. (Bild: Pixabay)

Strategisk tänk – en ledarkompetens

Nu har Ulf Kristersson chansen att föra en företagsfrämjande politik, en sakpolitik som de tidigare allianspartierna alla står för, även C. Även om Annie Lööf inte verkar förstå det fullt ut genom att kroka arm med S.

Hennes strategi att frysa ut både ‘nazister och kommunister’, var i varje fall konsekvent. Men det ser ut som att C själva vart de stora förlorarna. Vilket Annie just tagit konsekvensen för och avgått.

Redan Sun Tzu, kinesisk general, filosof och strateg som levde för ca 2500 år sedan, insåg att ‘man skall hålla sina vänner nära, men sina fiender närmre’.

Något som möjligen kan översättas till det delikata utmaning som ligger i att förstå och få SD med på tåget. Här är det viktigt att kunna skilja på vad som är vad, samtal och samverkan är inte detsamma som samarbete.

Intressant nog har S fått igenom ett antal beslut tack vare SD, men ‘ingen’ har anklagat S för att samarbeta med SD.

Politiska ledare behöver förmedla en vision

Det transformerande eller visionära ledarskapet, enligt statsvetaren Burns, byggde på studier av det politiska ledarskapet i 70-talets USA.

Att Bernard Bass sedan presenterade det som ‘det nya ledarskapet’ för arbetslivet, i stort sett utan referenser till forskningen om ledarskap inom arbetslivet, är minst sagt udda. Att det snart 40 år senare lever kvar är än mer udda.

Men inom politiken behöver de politiska ledarna förmedla en tydlig vision, eller i varje fall konkreta lösningar på de problem samhället står inför.

För att lösa problem behöver vi våga se dom

I framgångsrika företag identifieras problem för att hitta lösningar, nya innovationer eller förbättringsåtgärder. Då håller inte förenklade, för att inte säga fördömande eller fördummande, polariseringsfloskler.

Något allt för många politiker sysselsatt sig med de senaste månaderna.

Samtidigt finns det idag en i olika grad utbredd enighet i en mängd stora och svåra frågor. Som att vi behöver komma med i NATO, förbättra välfärden, lösa energifrågan på ett klimatsmart sätt, kraftigt minska segregation, hederskultur och kriminalitet.

För att lösa dessa problem behöver flerperspektivslösningar komma på plats, inte antigen eller retorik, utan både och lösningar.

Här några exempel:

1. Energifrågan är viktig för företagen.

Energifrågan, som är av största vikt för företagandet, behöver stabiliseras. För att göra det räcker det inte med klimatsmart vindkraft och solceller, vi behöver även kunna lagra den energin.

Vi behöver också, enligt professor Jan Blomgren, stora reaktorer som kan hålla stabiliteten i elnätet. Till det finns det idag bara vattenkraft, som i stort sett är utbyggd, och kärnkraft som inte nyttjar fossilbränslen.

Elen kostar skjortan just nu. En stabil och effektiv elförsörjning behövs omgående för att rädda många svenska företag. (Bild: Pixabay).

Välfärden behöver mer resurser, att jobba med ständiga förbättringar, ta till vara tid och pengar bättre ger välfärden ökade resurser som redan finns i ‘systemet’.

Minskade skattesatser som befrämjar företagen ger ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden, vilket kan ge fler jobb både i offentlig och privat regi.

Ja och varför inte sätta ett vinsttak på välfärdsföretagen?

2. Minskad segregation och kriminalitet – bra för företagen

Vi har en stor integrationsskuld, den måste lösas, kanske främst med utbildning. I svenska språket och genom olika yrkesprogram, då många yrken efterfrågar arbetskraft idag.

Men till skulden är ‘betald’ behöver invandringen begränsas och kontrolleras, eftersom vi inte på något sätt lyckas ta hand om alla som kommit hit under lång tid.

Obs gränserna skall inte stängas, men öppna gränser kan förvärra segregation och utanförskap. Det finns mängder av mellanting.

Kriminaliteten är inget stort problem enligt Leif GW Persson, den drabbar bara 1-2%. Men 2019 menade han att det är “fritt fram för ett fåtal kriminella som tillåts försämra tillvaron för det stora skötsamma flertalet”. Det behöver givetvis hanteras och bestämt.

Mikael Tärnfalk, forskare i socialt arbete och numera känd från media, menar att för unga i riskzonen och nyligen kriminaliserade ungdomar finns det ‘vårdmetoder’ som kan fungera.

Där och i det förbyggande arbetet med föräldrar och från förskolan och uppåt bör vi lägga stora resurser.

Tärnfalk menar samtidigt att vi idag inte har fungerande metoder för att hantera de som redan är grovt kriminella, i gäng eller klaner.

Då behöver vi skifta fokus till att skydda det stora skötsamma flertalet så de bl.a. kan ta sig till och från arbetet. Vilket kan innebär att punktmarkera och låsa in de grövst kriminella, framför allt längre än idag.

Utmaningar finns det, nu behöver vi se konkreta lösningar, för företagens, medborgares och samhället bästa. Och inte bara snack om lösningar utan att de genomförs i handling.

Precis som i framgångsrika företag, där hundratals förbättringsförslag genomförs varje månad.

Krönikör: Po Lindvall
Forskare, ledarskapscoach och ledarutvecklare bakom ledarskapsträningen coach2lead.se