Dagens PS

Arkitekt: Städer "museum över industrialismen"

porträtt petra henriksson
Arkitekten Petra Henriksson ligger bakom ett Sollefteåbaserat initiativ som kretsar kring kollektivliknande boenden på landsbygden. (Foto: Solatum)
Marc Malmaeus
Marc Malmaeus
Uppdaterad: 18 juni 2020Publicerad: 18 juni 2020

Dagens PS skrev i juni om en rapport som visade att småstäders attraktionskraft ökar. Arkitekten Petra Henriksson tänker i liknande banor. Till tidningen Arkitekten säger hon att vi befinner oss i en “brytningstid” och att staden har börjat spela ut sin roll.

ANNONS
ANNONS

I Afrys rapport från i höstas konstaterades att en stor majoritet av unga vill bo i små eller medelstora städer.

Petra Henriksson är arkitekt och utvecklingsledare på ett kommunalt byggbolag i Sollefteå. Till tidningen Arkitekten säger hon att hon efter att ha studerat miljömässig resiliens och livsmedelsindustrin börjat ifrågasätta leveranskedjorna i samhället.

“Jag började ifrågasätta om staden är den plats vi kommer att bo på i framtiden. För mig blir staden mer och mer ett museum över industrialismen. Den har visat sig vara en sårbar konstruktion, helt beroende av sin omgivning och av billig olja. Jag tror att den har börjat spela ut sin roll som livsmiljö”, säger hon.

“Bredbandsbullerbyar” ska gynna lokal odling

88 procent av unga i Afrys studie “Future Cities Survey Results” svarade att de föredrar att bo i små eller medelstora städer. Petra Henriksson säger att hon noterat liknande tendenser i sin umgängeskrets.

“I mitt eget flöde på Facebook märker jag ett uppsving. Det är förvisso en filterbubbla men det finns en gnagande känsla att vårt nuvarande ekonomiska system bidrar till klimatkollaps och nu aktiveras idéerna. Corona gör att allt ställs på sin spets och vi får syn på oss själva. Vi har ett utmärkt tillfälle att ställa om och fundera på vad det är vi vill ha”, säger hon.

I sin roll som utvecklingsledare på Sollefteåbaserade bostadsbolaget Solatum jobbar Petra Henriksson med att utveckla så kallade “Bredbandsbullerbyar”. Konceptet påminner om ett traditionellt kollektiv, med skillnaden att de boende disponerar sitt boende på en större yta på landsbygden. Den gårdsbaserade boendeformen gör ekologisk odling naturlig och då det finns ett högteknologiskt element kan de boende jobba hemifrån.

“När vi bor tätt i städerna slipper vi se och ta ansvar för produktionen av det vi konsumerar. Vi måste kunna producera mer av det vi behöver på vår egen mark eller gård”, säger Petra Henriksson till Arkitekten.

ANNONS

Läs mer: Tre skäl till att coronan gynnar småstäder

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS