Dagens politiska skoldebatt handlar om fler timmar matte, för eller mot mobiltelefoner på lektionerna och hur lägsta kraven på lärarhögskolan ska vara. Ovanpå det snurrar den absurda debatten om vinster i välfärden, som ändå inte går igenom i riksdagen. Jag och min man har fem barn i åldrarna 8 år till 17 år och de går både i kommunal skola och friskola. Båda skolorna är mycket bra så i min värld har vem som äger skolan inte någon som helst betydelse.

Debatten är fjuttig och den löser aldrig skolans problem. Vinstdebatten tar dessutom bort fokus från det vi borde få ordning på, det vill säga att få barnen att vilja och tycka att det är kul att lära sig; att få dem att växa som individer, förbereda dem inför arbetslivet och vuxenlivet samt att prestera resultat i en skola som har hög kvalitet oavsett vem som äger skolan. Vi har en enorm potential i digitaliseringen som skulle kunna lösa många av skolans utmaningar, även en del av integrationen, om skolan börjar använda fördelarna fullt ut.

Nedan har jag listat 12 punkter som skulle göra stor skillnad för skolresultat och förberedelse inför arbetsliv och vuxenliv:
1. Sätt oerhört tydliga mål på alla nivåer från ministernivå till kommuner till rektorer till lärare till elever. Målen ska vara mätbara, lätta att förstå och få, men fokuserade. Använd digital målstyrning eftersom det är lättare att mäta en elevs kunskaper genom digitala mätverktyg. Elever, lärare och föräldrar vet då från dag till dag hur eleven ligger till kunskapsmässigt. Utan tydliga, mätbara och lättförståeliga mål är det omöjligt att nå målen.

2. För mig är det självklart att det ska vara lugn och ro i klassrummen, att läraren bestämmer och att mobiler inte ska användas inne i klassrummen eller ens på rasterna. Studiero är en hygienfaktor för alla elever.

3. Ställ om undervisningen och digitalisera så mycket som möjligt. Då passar den nämligen dagens barn och ungdomar. Dagens skola ser exakt likadan ut som den gjorde för 40 år sedan när jag började skolan, förutom att det i många klassrum inte är någon ordning. Dagens barn är helt annorlunda mot vad vi var för 40 år sedan. Börja med att utgå från dagens barn och ungdomar och skapa undervisningen utifrån dagens förutsättningar.

4. Det är helt föråldrat att det ska stå en lärare och undervisa vid en kateder. Barnen lever i den digitala tidsåldern och lär sig genom att bli inspirerade. Det är då oerhört logiskt att skolan kommer in i dagens barns värld och skapar utbildningsmaterial som barnen tycker är rolig och som därmed gör att barnen lär sig snabbare. Se till att lärarna använder sig av all digital utrustning och utbildning som finns samt utvecklar mycket mer digitalt utbildningsmaterial. Vår tioårige son lärde sig till exempel alla Sveriges landskap på 15 minuter när han fick tävla mot klockan och sig själv genom att flytta rätt landskapsnamn till rätt del av Sverige på skärmen. Ta även fram nya digitala läromedel och lärosätt och låt barnen vara i den värld de behärskar extremt bra; alltså framför datorer och paddor med spel och korta filmer.

5. Eftersom det är lärarbrist i Sverige och den väntas bli extrem bara inom fyra år behöver skolan vara kreativ och hitta nya sätt att undervisa. I stället för att ha tvång på alla ämneslärare i exempelvis byskolor på landsbygden eller på skolor där det är svårt att få behöriga lärare – se till att klassrummen har en tv-skärm där de kopplar upp sig på inspelade lektioner med inspirerande lärare som älskar att lära ut och att stå framför kameran. Kanske behöver det inte ens vara lärare utan personer som är bäst på att inspirera och som ser till att de får med allt som står i läroplanen. I skolsalen finns lärare som snarare är generalister, som är duktiga pedagoger och framför allt duktiga ledare. Dessa lärare förklarar och fördjupar det som läraren/inspiratören har lärt ut på TV skärmen.

ANNONS
ANNONS

6. För att få fler lärare som är både kompetenta och duktiga pedagoger borde det finnas en ettårig utbildning som universitetsstudenter kan gå efter sin examen. Medan de funderar på vad de ska bli senare i livet arbetar de som lärare och får en utmärkt ledarutbildning genom att kunna leda ett klassrum. Även människor som har spetskompetens i något ämne och som har tröttnat på sina jobb i näringsliv, stat och kommun senare i livet ska kunna gå denna ettåriga utbildning och bli behöriga lärare. De är då motiverade och har dessutom erfarenhet från världen utanför skolan.

7. Jag är generellt emot läxor då jag tycker att barnen är i skolan i så många timmar att de borde hinna lära sig allt under dessa timmar. Men för elever som behöver läsa mer eller som vill ha toppbetyg borde läxrut återinföras och göra det ännu billigare för föräldrar med sämre ekonomi. Att ungdomar får möjligheten att arbeta extra som läxhjälp hjälper inte bara barn som inte har föräldrar som kan hjälpa till med läxorna. Det hjälper också till att få ungdomar att få upp ögonen för läraryrket.

8. Lägg till stort fokus och mycket tid på ledarskap och självledarskap på lärarhögskolan. För att få en människa, oavsett ålder, att växa och prestera behöver man se dennes potential, uppskatta, uppmuntra så att eleven blir sedd och hörd. Det är det jag gör hela dagarna både med vuxna och med mina unga tjejer i Självförsvar Ledarskap och Systerskap. De lärare våra barn tycker är bäst är de som ser eleverna som individer och som lockar fram intresset och lusten att lära hos eleverna. Det tar inte lång tid om man vet hur man ska göra och framför allt blir undervisningen mycket mer effektiv eftersom läraren får med sig eleverna.

9. Skolan har en otroligt viktig uppgift. Det finns statistik på att kriminalitet sjunker om barn och ungdomar blir sedda och hörda i skolan och om de lyckas med skolresultaten. Om vuxna i skolan la ner mycket större fokus på att se, uppmuntra och uppskatta alla elever från tidig ålder samtidigt som de jobbar med ordning och reda i klassrummen skulle resultaten vara helt annorlunda.

10. Lägg till rörelse i form av konditions och intervallträning varje dag som en del av undervisningen. Det finns numera massor med forskning som visar att fysisk rörelse ökar inlärningen med 40 procent eller mer. Det skulle också göra att barn med mycket energi regelbundet skulle få utlopp för all energi de har. Alla dessa bokstavsdiagnoser skulle minska radikalt om vi anpassade skolan till dagens elever.

Alltså:
Dessa punkter ovan skulle inte kosta extremt mycket förutom i beteendeförändringar, fortbildning och tydligt ledarskap hos lärare, rektorer och politiker. Det vi skulle vinna är flera generationer av barn och ungdomar som får högre livskvalitet, bättre självkänsla och självförtroende genom att de når sina studieresultat och är bättre rustade inför arbetsliv och vuxenliv.

Så antingen kan man fortsätta att tycka att barnen BORDE tycka att skolan är rolig som den ser ut i dag och att barnen SKA lära sig på det gammalmodiga sättet. Man kan tycka att barnen SKA ha begränsat med skärmtid och att det är förkastligt med för mycket datorer i skolan. Eller så kan vi bestämma oss för att lösa uppgiften, att vara inne i elevernas värld och på deras spelplan, att hitta kreativa sätt att inspirera till lärande. Självklart ska läroplanens alla ämnen tillgodoses så som att inspirera till bokläsning, ha slöjd, bild och andra kreativa ämnen och självklart ska allt detta ske i kombination med fysisk rörelse och lek på raster.