En av Alliansregeringens hjärtefrågor har varit jobbpolitiken och inte minst det så kallade jobbskatteavdraget. Men få vet hur det fungerar, eller att det över huvud taget existerar.

ANNONS

Avdraget, som regeringen hittills har sänkt inkomstskatten med i fyra steg, har kostat 70 miljarder kronor, enligt Dagens Industri. Snart är det dags för ett femte steg och ytterligare 12 miljarder kronor.

Men det är inte många som vet exakt hur mycket man faktiskt tjänar på det nya avdraget, skriver Dagens Industris krönikör Gunnar Örn.

”På våra lönebesked syns jobbskatteavdraget ingenstans. Inte är det mycket lättare att hitta det på annat håll heller”, skriver han.

Men nu, under deklarationstider, får de flesta svenskar för första gången en skymt av det ”okända jobbavdraget”. Nästan längst ned i den preliminära skatteuträkningen som vi får hem i brevlådan står ”Skattereduktion för arbetsinkomster” skrivet.

I ett räkneexempel visar tidningen att en inkomsttagare med en årsinkomst på 288.000 kronor – 24.000 kronor per månad – får tillbaka 19.330 kronor räknat på en genomsnittlig inkomstskatt på 31,56 procent.

Statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg räknar med att den långsiktiga sysselsättningen i Sverige kommer att öka med 120.000 ”årsarbetskrafter”, skriver Gunnar Örn och hänvisar till regeringens vårbudget.

En siffra som inte ligger långt ifrån SNS Konjunkturråds 70.000 och Riksrevisionens 100.000 nya jobb. Men Riksrevisionen är samtidigt kritisk till regeringens information. Om inte svenskar vet om hur mycket det kan tjäna på att arbeta kommer jobbskatteavdraget heller inte ge någon effekt, menar man.

ANNONS
ANNONS

En enkät som Riksrevisionen låtit göra visar att mindre än hälften ens vet om att avdraget över huvud taget existerar.

”Ännu färre vet hur det fungerar”, skriver Di:s krönikör.