SEB har släppt en ny konjunkturprognos i vilken man ser ”en rad mörka moln”.

Den svenska storbanken har justerat upp sina prognoser för tillväxten i världsekonomin något och spår nu att världsekonomin växer med 3,9 procent under nästa år och 3,8 procent. Det är en höjning med 0,1 procentenheter för respektive år. Den svenska tillväxten justeras dock ned något under nästa år. SEB senarelägger också förväntade räntejusteringar från Riksbanken.

”Eurozonen och EM tar gradvis över som främsta tillväxtmotor från USA och konjunkturstyrka samt minskade politiska risker ger medvind åt euron. Låg inflation utmanar centralbankernas inflationsmålsramverk men reträtten från den ultralätta politiken fortsätter, lett av Fed medan ECB hakar på 2019. Stark industrikonjunktur håller upp tillväxten i Sverige när lägre bopriser får byggandet att bromsa in. Riksbanken avvaktar med höjning till september 2018, vilket tillsammans med ökad oro för bostadsmarknaden håller kronan svag under första halvåret 2018”, skriver SEB-ekonomerna i en kommentar.

SEB-ekonomerna ser dock en rad mörka moln.

”Uppgången sker trots att det finns en rad mörka moln över det internationella samarbetet i spåren av Brexit och Trumps valseger. De geopolitiska oroshärdarna tenderar att bli fler och det senaste halvåret har ökade spänningar på den koreanska halvön och i Mellanöstern varit i fokus. Men vi har också vid upprepade tillfällen sett att hushåll och företag är ganska okänsliga för politisk osäkerhet”.

Den globala tillväxten gynnar Norden och Baltikum.

ANNONS
ANNONS

De svenska bostäderna tros inte ge en betydande huvudvärk för Sverige. SEB:s huvudscenariot är att prisfallen stannar på 5-10 procent vilket banken bedömer inte är tillräckligt för att i någon större utsträckning ändra tillväxtbilden. BNP ökar med 3,2 procent i år och cirka 2,5 procent 2018-2019.

Prognosen för en första reporäntehöjning har senarelagts till september. Denna följs av tre ytterligare höjningar under 2019 till 0,50 procent vid årets slut, bedömer SEB. Riksbankens obligationsköp avslutas troligen vid årsskiftet, bedömer banken.

Om bopriserna faller mer markant kan Riksbanken hamna i ett nytt dilemma.

”I ett sådant scenario är risken att tillväxt­utsikterna förmörkas samtidigt som ökad misstro mot svensk ekonomi försvagar kronan och därmed ger en inflationsimpuls. Mönstret att svensk inflation tenderar att stiga först i slutet av konjunkturcykeln kan förstärka impulsen. Riksbanken har vid flera tidigare tillfällen, främst under 2008, höjt räntan i en miljö med sencyklisk inflation och vikande konjunktur”, skriver ekonomerna och fortsätter.

”Vi tror ändå inte man skulle upprepa det beteendet i händelse av en boprisdriven konjunkturnedgång. Riksbanken har den senaste tiden signalerat att man är beredd att acceptera inflation över målet, så kallat ’overshooting’, efter tidigare avvikelser på nedsidan. Om man är beredd till detta i ett starkt konjunkturläge vore det paradoxalt att inte också acceptera ’overshooting’ i en vikande konjunktur”.

Samtidigt uttrycker Fastighetsmäklarförbundet oro över bostadsmarknaden på tisdagsmorgonen. Mäklaren och ordföranden för Fastighetsmäklarförbundet, Erik Olsson, upprepar sin prognos om att priserna på vissa håll i Stockholm redan rasat 10-15 procent – men att det ännu inte syns i den officiella statistiken.

ANNONS
ANNONS

Dessutom, påpekar Staffan Tell som är pressansvarig på bostadssajten Hemnet, att antalet prissänkningar har skjutit i höjden under oktober, jämfört med samma period förra året.

”Om vi tittar på oktober förra året så skedde det 342 prissänkningar och i år i oktober så skedde det 1 272 prissänkningar, så det är en väldigt kraftig ökning på ett år. Det har gått från att ha varit säljarens marknad till att bli köparens”, säger han till Sveriges Radio.

SEB bedömer att kronan kommer att hållas svag.

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2016 2017 2018 2019
USA 1,5 2,3 (2,2) 2,6 (2,4) 2,0 (2,0)
Eurozonen 1,8 2,3 (2,1) 2,3 (2,2) 2,1 (2,0)
Japan 1 1,5 (1,3) 1,2 (0,8) 1,0 (0,7)
OECD 1,8 2,4 (2,1) 2,1 (2,1) 1,9 (1,9)
Kina 6,7 6,9 (6,8) 6,6 (6,4) 6,2 (6,1)
Norden 2,2 2,6 (2,5) 2,3 (2,3) 2,2 (2,2)
Baltikum 2 4,0 (3,5) 3,4 (3,3) 3,1 (3,1)
Världen (PPP) 3,2 3,8 (3,8) 3,9 (3,8) 3,8 (3,7)
Norden och Baltikum. BNP Årlig förändring i %
Norge 1,1 2,0 (1,7) 1,6 (1,6) 1,8 (1,9)
Danmark 2 2,3 (2,3) 2,3 (2,4) 2,3 (2,4)
Finland 1,9 2,9 (2,5) 2,5 (2,2) 2,3 (2,2)
Estland 2,1 4,1 (3,6) 3,3 (3,2) 3,0 (3,0)
Lettland 2 4,5 (4,1) 3,7 (3,7) 3,5 (3,2)
Litauen 2,3 3,7 (3,7) 3,2 (3,2) 3,0 (3,0)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %
BNP, faktisk 3,3 3,2 (3,2) 2,6 (2,8) 2,4 (2,4)
BNP, dagkorrigerad 3,1 3,5 (3,5) 2,7 (2,9) 2,5 (2,5)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,9 6,7 (6,5) 6,2 (6,0) 6,2 (6,1)
KPI 1 1,8 (1,8) 1,8 (1,8) 2,1 (2,0)
KPIF 1,4 2,0 (1,9) 1,8 (1,7) 1,8 (1,8)
Offentligt saldo (% av BNP) 1,1 1,0 (1,0) 0,7 (0,9) 1,0 (0,8)
Reporänta (dec) -0,5 -0,50 (-0,50) -0,25 (0,00) 0,50 (0,75)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 9,19 10,00 (9,35) 9,45 (9,00) 9,20 (9,20)

[email protected]
Nyhetsbyrån Finwire