I en debattartikel i Dagens Industri ifrågasätter Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg och chefsekonomen Johan Hansing regeringens förslag om ett utökat mandat för Finansinspektionen att vidta åtgärder för att parera finansiella obalanser på kreditmarknaden.

I realiteten riskerar svenska hushåll bli mer reglerade än under början 1980-talet, skriver de och syftar framför allt på ett eventuellt lagstadgat skuldkvotstak. Ett sådant tak skulle innebära att banker förbjuds att låna ut mer än sex gånger en persons disponibla inkomst.

Det tillsammans med bolånetaket och amorteringskravet riskerar att försämra rörligheten på bostadsmarknaden och stänga ute en stor del av hushållen – framför allt unga.

”Exempelvis skulle en nyexaminerad lärare som tjänar 23.500 kronor i månaden före skatt med ett skuldkvotstak och en belåningsgrad på 85 procent kunna köpa en bostad för maximalt 1,5 miljoner kronor. En nybliven civilingenjör som tjänar 32.000 kronor i månaden skulle maximalt kunna köpa en bostad för 2 miljoner kronor”, skriver man i debattinlägget och konstaterar att en genomsnittsetta i Solna kostar 1,8 miljoner kronor.

ANNONS
ANNONS

Vidare, menar Bankföreningen, kan förslaget hämma svenska företagare som många gånger belånar sin bostad för att kunna starta, anställa i och expandera sitt företag.

Inte heller svensk ekonomi skulle gynnas, menar man och hänvisar till en undersökning från analysföretaget Copenhagen Economics som räknar med en kortsiktig negativ effekt på Sveriges BNP med 0,4 procent, motsvarande ungefär 10 miljarder kronor mindre i skatteintäkter.

MISSA INTE: Guru kovänder: Det finns ingen bostadsbubbla [DagensPS.se] >

LÄS ÄVEN: EU fruktar svensk bostadskrasch [DagensPS.se] >